Riksdagsdebatt och t.v. Mattias Croneborg och Ursula Berge.

Veckans avsnitt av Arena Tyckonomi ägnar sig nästan helhjärtat åt frågan om riksdagens ökande makt. Hur kommer den att förvaltas, och vilka partier gynnas eller missgynnas? Gäster är Mattias Croneborg, chefredaktör för Altinget och Ursula Berge, samhällspolitisk chef på fackförbundet SSR.

Mattias Croneborg beklagar att talmannen låtit det gå så här lång tid utan att vi har någon regering – det kan sinka viktiga ekonomisk-politiska beslut som inte hinner läggas in i nästa års budget.

– Talmannen hade kunnat ta det första regeringsunderlaget till omröstning – då hade vi varit i dagens läge för en och en halv månad sedan. Vi kanske redan hade haft en budget och hade kunnat gå över till att prata om sakfrågor istället för det politiska spelet, säger han.

Ursula Berge tror inte att fikastunderna hos talmannen lett till att partierna på något sätt gått till botten med sakfrågor där de hade kunna komma överens.

– Jag tror att våra partipolitiker i allmänhet är väldigt dåliga på de här extremt svidande kompromisserna och jag får inte riktigt intrycket att man använt de här två månaderna till att göra det, säger hon.

Båda två tycker att exempelvis Annie Lööf och Stefan Löfven borde lagt fram mer konkreta förslag för att få till stånd en diskussion.

– Annie Lööf är den som har flest antal låsningar, men samtidigt går hon ut och säger att vi måste komma bort från nejsägandet – det blir nästan absurt! säger Mattias Croneborg.

Att riksdagen kommer att få en ökad makt denna mandatperiod är de överens om

– Vi som fackförbundet har konstaterat att det finns en majoritet i riksdagen för många förslag som rör arbetsmarknadspolitiken, vad gäller allt från lagstadgade minimilöner till ändringar av LAS. Så där är det stora saker på gång om riksdagen använder sig av den makten, säger Ursula Berge.

– Senaste två mandatperioderna har vi sett ett ökat inflytande för riksdagen och att man tänker lite på ett annat sätt i utskotten – på gott och ont – när man försöker gå emot regeringens politik. Det har ju berott på att vi har haft två politiska block som inte kunnat diktera dagordningen själva, utan varit beroende av SD:s stöd åt ena eller andra hållet, säger Mattias Croneborg.

Det är positivt i så måtto att man får ett bredare politiskt samtal om förslagen, än under exempelvis första Reinfeldt-regeringen där de hade majoritet, tycker han. Negativt är att riksdagen förra mandatperioden gått in och gjort tillkännagivanden om vad regeringen inte ska göra.

– Det blir nån sorts arbetsförbud – jag tycker att man utnyttjar sin makt på ett tråkigt sätt då, säger Mattias Croneborg.