Åsa Odin Ekman

Går du runt och oroar dig för att välfärdsstaten ska gå under på grund av invandringen? Låt dig inte luras av det faktum att samhällsdebatten hakat upp sig som en raspig skiva! Hotet mot välfärden består av något helt annat.

Problemet stavas kompetensförsörjning, eller snarare bristen på densamma. Alltså hur vi ska få tillräckligt många att vilja söka sig till arbetstillfällen inom det offentliga, och dessutom stanna kvar.

På grund av bland annat pensionsavgångar och en åldrande befolkning är rekryteringsbehoven inom välfärdens olika verksamheter enorma. Enligt arbetsgivarna SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, behöver kommunerna och landstingen rekrytera en svindlande halv miljon medarbetare fram till 2023. Utan personal ingen skola, vård, omsorg.

I ljuset av den siffran är det svårt att inte bli oroad av rapporten Personal som stannar som släpptes av Kommunal förra veckan. Enligt en medlemsundersökning som gjorts bland Kommunals medlemmar vill 27 procent av dem som arbetar inom äldreomsorgen inte vara kvar i yrket om tre år.

Dels är detta en ökning med fem procentenheter sedan motsvarande undersökning gjordes år 2012. Dels är siffrorna högst bland de yngre medarbetarna. Ett redan stort problem har alltså alla förutsättningar att växa sig ännu större i framtiden.

Orsakerna är förstås flera, men Kommunals medlemsundersökning ger en tydlig delförklaring. Bland de som vill lämna sitt yrke om tre år brister arbetsmiljön på punkt efter punkt. Det rör sig om allt från att medarbetarna uppger att de har små möjligheter till att påverka arbetsbelastningen till att så många som en tredjedel har svårt att hinna utföra sina arbetsuppgifter inom utsatt tid. Över hälften av de som vill lämna yrket tycker att de har små möjligheter att utvecklas.

Det är inte svårt att förstå varför personalen i en sådan situation söker sig vidare, samtidigt som det skapar ett akut problem för välfärden om yngre medarbetare inte ser en framtid inom sektorn. Om arbetsgivarna inte åtgärdar den bristande arbetsmiljön kommer det att bli omöjligt behålla kompetensen i ett läge då arbetsmarknaden skriker efter arbetskraft.

Därför är det rätt märkligt att läsa SKL:s rapport Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden som släpptes för en dryg månad sedan.

Därför är det rätt märkligt att läsa SKL:s rapport Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden som släpptes för en dryg månad sedan. I den framgår att SKL är akut medvetna om situationen och de presenterar inte mindre än nio olika strategier för att lösa den. Bland dessa borde rimligtvis en förbättrad arbetsmiljö spela en framträdande roll.

Men icke. Istället nämns arbetsmiljön bara i förbifarten, som om den inte var helt avgörande för att både attrahera och behålla arbetskraft. Istället lägger SKL krutet på att medarbetarna ska arbeta fler timmar och högre upp i åldrarna.

Det är mycket möjligt att det går att lösa en stor del av rekryteringsbehoven genom dessa åtgärder. Men det förutsätter att de anställda både klarar och vill arbeta mer och längre, vilket i sin tur kräver en mer hållbar arbetssituation. Det går inte att komma runt behovet av en bättre arbetsmiljö om man vill behålla de anställda.

Vi måste ha en högre ambition med vårt välfärdsbygge än att äldreomsorgen blir en genomgångsverksamhet med hög omsättning på personal. En sådan situation gör det svårt, om inte omöjligt, att erbjuda en äldreomsorg av den kvalitet som medborgarna förväntar sig.

Detta valår är det viktigt att komma ihåg att kommuner och landsting är politiskt styrda verksamheter. Våra politiker visar just nu stor beslutsamhet vad gäller att markera att de klarar av att upprätthålla lag och ordning. Jag önskar att de kunde visa samma handlingskraft för att säkra kompetensförsörjningen och därmed välfärden.

Åsa Odin Ekman praktiserar på Dagens Arena går just nu ledarskriv, Aftonbladets utbildning för ledarskribenter.