För ett år sedan släcktes public service-bolaget ERT ned av den grekiska regeringen. Stängningen av radio och tv riskerade att skapa en regeringskris då beslutet inte hade stöd av de mindre partierna i regeringen.

Anställda journalister trotsade beslutet och fortsatte jobba. Senare under året kom även tv-huset att utrymmas av polis med tårgas.

Nedläggningen väckte en internationell folkstorm. Det Europeiska journalistiska nätverket (EFJ) stöttade grekiska journalister som protesterade för att markera mot regeringens sparåtgård. 

Tidigare ERT-anställda och fackligt anslutna driver ERTopen och håller sändningarna igång. De menar att de står i allmänhetens tjänst i alla grekiska regioner. 

Nyligen lanserades ett nytt så kallat public service-bolag, NERIT, som drivs av finansministeriet. Sändningarna börjar inom några månader. Enligt ERT drivs NERIT utan redaktionellt oberoende. I ett öppet brev uppmanar Europeiska radiooch TVunionen (EBU) premiärminister Antois Samaras att backa med sändningarna. NERIT kommer att finanseras via skattesedeln och kosta tre euro.

Mediekriser i sydeuropeiska länder avlöser varandra. I Valencia i Spanien har public service-bolag stängts. Där domineras medieklimatet av privata ägare.

Protester mot den privata mediekoncentrationen hörs även i BulgarienMedier i Bulgarien tystas för att skydda affärsintressen i stället för att bedriva saklig rapportering. Fysiska angrepp mot oberoende journalister har blivit allt vanligare de senaste åren och fallen förblir ouppklarade.

Enskilda journalister som tänjer på gränserna drabbats av våldsamma konsekvenser. Efter attacken mot journalisten Genka Shikerovas bil samlades kollegor i protest. 

Något som Grekland, Spanien och Bulgarien har gemensamt är att de institutioner – med uppgift att upprätthålla rättsstaten, bygga demokrati, och öka levnadsstandarden – kan beskrivas som egennyttiga. Detta kan tända gnistan hos de oberoende medieaktörer som försöker kraftsamla mot nedmonteringen av det fria ordet.