Anna Danielsson Öberg.

Krönika Nu växer arbetslösheten och samtidigt ökar bristen på arbetskraft. Vilka åtgärder regeringen överväger är ännu oklart. Det gäller också arbetsmiljöområdet.

Utvecklingen på arbetsmarknaden har inte varit lätt att prognostisera de senaste månaderna. Så sent som i somras trodde till exempel Arbetsförmedlingen att arbetslösheten skulle fortsätta minska nästa år. Men nu tror myndigheten annorlunda.

Enligt gårdagens prognos för de kommande åren bryts det dryga årets positiva utveckling på arbetsmarknaden. Varslen om uppsägningar har redan ökat och nästa år och 2024 ökar därför arbetslösheten, från dagens 6,6 procent till 6,9 procent båda åren. Det betyder också att de som redan står långt från arbetsmarknaden hamnar ännu längre bort och att den redan besvärande höga långtidsarbetslösheten ökar.

Att antalet personer som dör på jobbet är många verkar dock Paulina Brandberg ha missat 

Medan främst unga och lågutbildade riskerar arbetslöshet, hävdar rekordmånga arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor att de upplever brist på arbetskraft. Det finns inte tillräckligt många med rätt utbildning och arbetslivserfarenhet, hävdar de.

När budgetpropositionen presenterades i början av november konstaterade regeringen att en förbättring skett på arbetsmarknaden de senaste åren. I samma proposition utlovades åtgärder om läget på arbetsmarknaden försämrades. Och nu är alltså försämringen här. Men var är åtgärderna?

Parterna på arbetsmarknaden har genom sina uppgörelser gett två bidrag till åtgärder – omställningsstöd och etableringsjobb. Problemet är att uppbyggandet av omställningsstödet är i sin linda.

Avtalet om omställningsstödet innebär som bekant också att lagen om anställningsskydd luckras upp. Vad det innebär för de som nu drabbas av uppsägningar på grund av det försämrade arbetsmarknadsläget återstår att se.

Etableringsjobben, som riktar sig mot långtidsarbetslösa och nyanlända är en åtgärd som borde vara användbar när försämringar sker på arbetsmarknaden. Parternas uppgörelse, som presenterades i förra veckan, ska nu analyseras av regeringen som återkommer om hur den ska tas vidare, enligt arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L). Ytterligare en het fråga är vad som händer med yrkesutbildningen inom arbetsmarknadspolitikens ram. Både fack och flera arbetsgivarföreträdare har kritiserat regeringen för de neddragningar som föreslås i budgetpropositionen.

Ett annat område där regeringen kommer att avkrävas besked är åtgärder när det gäller arbetsmiljön. Förväntningarna på har sannolikt ökat efter intervjuer med biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) i Dagens Arbete och Arbetet.

Budskapen från den nytillträdda ministern i intervjuerna är att regeringen har höga ambitioner när det gäller arbetsmiljön. Vad det innebär mer konkret är oklart. Samma sak gäller frågan om de regionala skyddsombudens tillträde till fler arbetsplatser. Den utredning som den förra regeringen tillsatte är ute på remiss och nu ska svaren inväntas, enligt Paulina Brandberg.

Den viktigaste frågan inom arbetsmiljöområdet är att ingen ska dö, skadas eller bli sjuk av sitt arbete, konstaterar hon. Att antalet personer som dör på jobbet är många verkar dock Paulina Brandberg ha missat: ”Sedan jag tillträdde har jag tagit del av statistik, och jag studsade till när jag såg att det var fler som dog i arbetsplatsolyckor än i gängskjutningar i fjol”, säger hon i Dagens Arbete.

Och visst är det korrekt att dödsolyckor på arbetsplatserna får väldigt liten uppmärksamhet. Inte sällan blir det en kort notis, jämfört med de stort uppslagna reportagen om dödsskjutningar. Samtidigt finns det sedan många år tillbaka uppdaterade listor på Arbetsmiljöverkets hemsida om alla som dör på jobbet. Var, när och hur beskrivs kortfattat, men tydligt. Det är en väldigt nedslående läsning, inte minst för att dödsolyckorna inte visar några tecken på att minska.

Sedan regeringen tillträdde har mycket fokus legat på åtgärder för el- och bränslepriser och den svenska Nato-ansökan. Ju längre tiden går kommer dock regeringen behöva ta tag i och hantera andra frågor – till exempel åtgärder för att motverka en försämrad arbetsmarknad och förbättra arbetsmiljön.

Anna Danielsson Öberg