Krossa hederskulturens osynliga bojor. En väg är att öka möjligheterna att stoppa bortföranden av unga hbtqi-personer.

För många av oss har Sverige blivit ett föredöme när det gäller att utveckla och skydda hbtqi-personers rättigheter. Genom olika åtgärder och färgsprakande Pride-firanden har vi stärkt gemenskapen och kampen för rätten att älska och leva precis som vi vill. Men låt oss inte glömma bort den grupp som fortfarande står i skuggan av debatten – hbtqi-personer som lever i ett hederskulturellt förtryck.

Inom hederskulturen är heterosexualitet den enda normen, att ha en annan sexualitet är förbjudet och ses som en sjukdom som behöver botas inom familjen. Denna trångsynta syn på kärlek och identitet tvingar många hbtqi-personer att leva i hemliga relationer för att skydda sig själva. Om deras sanna identitet avslöjas, ökar kontrollen hemma, och familjen tar ofta till fysiskt och psykiskt våld för att tvinga barnet att passa in i deras normer och förväntningar. De få studier som gjorts visar att hbtqi-personer utgör en särskilt utsatt grupp inom det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Därför är det av yttersta vikt att bryta ned hederskulturens normer och förtryck, som fungerar som osynliga bojor för hbtqi-personer i dag

En rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor från 2022 avslöjar att många unga hbtqi-personer i Sverige utsätts för omvändelseförsök. Föräldrar eller släktingar försöker genom tvång ändra deras sexuella läggning eller könsidentitet, vilket ofta leder till både psykiska och fysiska skador. Trots befintliga förbud mot våld, tvång och icke-vetenskapliga behandlingar inom hälso- och sjukvård, förekommer ändå dessa omvändelseförsök. Det är därför hög tid att införa en konkret lagstiftning som kriminaliserar omvändelseförsök/omvändelseterapi av hbtq-personer.

Ett annat plågsamt vanligt scenario är när hbtqi-personer skickas på uppfostringsresor till föräldrarnas hemländer. Där utsätts de inte bara för omvändelseförsök utan också för våld och påtryckningar för att tvinga dem att ändra sin sexuella läggning eller könsidentitet. I värsta fall riskerar de att tvingas in i äktenskap eller till och med mördas. Sedan den 1 juli 2020 finns möjligheten att fatta beslut om utreseförbud i de fall där det finns en konkret risk för att ett barn förs utomlands för att utsättas för barnäktenskap eller könsstympning. Det enda problemet med denna lagstiftning är att andra hedersrelaterade bortföranden faller utanför denna bestämmelses tillämpningsområde. I GAPF:s dokument 11 områden- 99 förslag på åtgärder för ett jämställt samhälle fritt från hedersrelaterat våld och förtryck, framhäver vi vikten av att utvidga utreseförbudet till att omfatta alla former av hedersrelaterade bortföranden, inklusive uppfostringsresor och omvändelseförsök som utförs utomlands. Genom att göra detta, kan vi bättre skydda inte bara hbtqi-personer utan även alla barn och unga från dessa farliga och skadliga praxis.

Hbtqi-personer har precis som alla andra rätt till sin egen sexualitet och könsidentitet. Rätten att älska vem man vill är grundläggande, och därför är det av yttersta vikt att bryta ned hederskulturens normer och förtryck, som fungerar som osynliga bojor för hbtqi-personer i dag. Om vi vill ha ett samhälle där alla har lika rättigheter och möjligheter, måste vi ta itu med samhällets problem från alla vinklar. Låt oss tillsammans kämpa för en värld där alla kan leva öppet och fritt, utan att behöva frukta följderna av sin kärlek och identitet. Det är dags att krossa hederskulturens bojor och stå enade för hbtqi-personers frihet och rättigheter.

Michelle Khan, opinionssamordnare, Riksorganisationen GAPF- Glöm Aldrig Pela och Fadime.

Sara Mohammad, grundare och ordförande, Riksorganisationen GAPF