Göteborg är en stad som klyvs mellan välbärgade villakvarter och slitna miljonprogramsområden. Men med blicken på jämlikhetsreformer går det att göra skillnad – redan i dag.
När Göteborgs stad presenterar årets Jämlikhetsrapport gnistrar vintersolen och skickar bländande reflexer över mångmiljonvillornas inglasade verandor i Långedrag. Men det skarpa solljuset lyser också obarmhärtigt över de slitna fasaderna i miljonprogramslängorna i östra Bergsjön.
Göteborg är en ojämlik stad.
I Långedrag är medelinkomsten – disponibel inkomst per konsumtionsenhet – 412 256 kronor, i östra Bergsjön bara 141 909 kronor. Här lever över hälften av barnen i ekonomisk utsatthet, i Långedrag någon enstaka procent. Men det är en stad som tänker bli mer jämlik. Inte över en dag, men genom att arbeta uthålligt. Och genom att mäta, mäta, mäta.
Jämlikhetsrapporten är över 250 sidor lång, med över 100 diagram och 242 referenser. Det är ett gediget kunskapsunderlag som nu ska omsättas i handling.
Det börjar med en kompensatorisk skola. Alla ungar ska ha en chans, oavsett om föräldrarna har kort eller lång utbildning. En del handlar om att uppmuntra föräldrar att läsa för sina barn, till exempel genom att Angereds bibliotek gör hembesök, att alla sexåringar får en sommarlovsbok och en inbjudan till sagofest på Barnens kulturpalats.
Men det handlar också om mätning: i centrala Majorna och Linnéstaden läser två tredjedelar av föräldrarna för sina barn, i östra Göteborg är det bara knappt varannan.
Ungdomsarbetslösheten är rekordlåg, men gymnasiet är fortfarande inträdesbiljetten till arbetsmarknaden. Rapporten visar på framgångar: andelen som kvalificerar sig till gymnasiet ökar på en rad skolor, men från skrämmande låga nivåer. Lägst ligger Bergsjöskolan, där andelen med gymnasiebehörighet ökat från 28 till 33 procent.
En annan skola i samma område, Sandeklevsskolan, har lyckats öka andelen gymnasiebehöriga från 58 till 69 procent. Högst andel har Nya Påvelundsskolan i Västra Frölunda: 97 procent.
Det gäller att göra mycket – och tidigt. Enligt rapporten avgörs det mesta innan åtta års ålder. För den som får hjälp först i åttan eller nian kan det vara för sent att gå ut gymnasiet med jämnåriga.
Kunskapskraven ska inte sänkas, däremot trösklarna till klassrummet.
Men det får aldrig vara för sent att få en gymnasieutbildning. Kunskapskraven ska inte sänkas, däremot trösklarna till klassrummet. Det måste gå att skaffa sig gymnasiekompetens på kvällskurser, genom att alla får tillgång till Komvux, genom att folkhögskolorna kan erbjuda fler platser.
Jämlikhet handlar också om jämlika arbetsvillkor.
Göteborgs stad är en av kommunens största arbetsgivare. Det förpliktigar. Hur mycket går det att spara på hemtjänsten utan att de som jobbar där blir sjuka eller arbetande fattiga, och deras barn hamnar i ekonomisk utsatthet?
En fråga har den socialdemokratiskt styrda kommunen redan svarat på: vem ska läsa högt för barnen om mamma jobbar delade turer? 2016 lyckades Göteborg nämligen avskaffa delade arbetspass.
Jämlikhetsrapporten kastar ett nytt ljus över Göteborg. Den avslöjar ojämlikheten, skillnaderna i arbetsvillkor och inkomst, de skrämmande skillnaderna i hälsa och livslängd. Men den riktar också ljuset mot stadens ambition: att år för år, stadsdel för stadsdel, beslut för beslut göra Göteborg till en mer jämlik stad.
Det är hoppfullt. Och borde inspirera fler.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
