I partiledardebatten i riksdagen i dag har den allians som bara har 38 procent av svenska folket bakom sig en chans att vända de krympande siffrorna. Men det kommer nog inga nya visioner av Reinfeldts gäng i dag. I stället talas det om att det blir stenhårda angrepp på Mona Sahlin och det röd-gröna samarbetet.

Då är det naturligtvis frestande för trängda regeringsföreträdare att ställa frågan hur socialdemokraternas klimatpolitik ser ut. Är det att fortsätta avveckla kärnkraften tillsammans med sina röd-gröna partners? Varför vill inte Sahlin rädda klimatet med att bygga ut kärnkraften, som Gordon Brown och de brittiska Labour vill, och som folkpartiet påpassligt hakade på i förra veckan med sitt utspel om minst fyra nya reaktorer i Sverige?

Och sedan det är sagt, kan Mona Sahlin gå upp i talarstolen och fråga hur 38-procentsregeringen själv ska hantera frågan. För reaktorkramarna i folkpartiet har visst stöd av moderater och kristdemokrater, men centerpartisterna säger nej till mer kärnkraft. Underhållande politisk teater kan det alltså bli, men i sak en slags intellektuell återvändsgränd.

För folkpartiets utspel bygger på idén att kärnkraften ska befria svenska folket från personliga uppoffringar i klimatfrågan. Att fyra nya reaktorer ska vara en quick fix, en snabbis som i ett slag lyfter alla bördor för medborgarna framöver. Men ytterligare kärnkraft är vare sig quick eller fix. Sätter vi full fart kanske en ny reaktor kan vara i drift år 2017. Eller snarare 2020, att döma av att det omtalade reaktorbygget i Finland redan är tre år försenat, två och ett halvt år efter byggstart.

Och svindyrt blir det. Eftersom kärnkraften aldrig tagit sina verkliga kostnader, blir det skattebetalarna som måste in och subventionera bygget. Miljarder i skattepengar kommer att rinna iväg under de kommande tio-tjugo åren, pengar som skulle kunna användas till något annat. Det går många vindsnurror på ett kärnkraftverk.

Men bromsar vi inte uppvärmningen med mer kärnkraft? Greenpeace har räknat fram att tio nya reaktorer i Storbritannien bara betyder fyra procents lägre utsläpp, någon gång efter 2025. Det är inte mycket, med tanke på vad som behövs för att klara målen. Att påstå att mer kärnkraft ska lösa klimatfrågan är snudd på bedrägeri. Det blir för lite, för sent och för dyrt.