Mats Wingborg

När Cecilia Tiblad Berntsson skriver att H&M inte fått svenska biståndspengar för att etablera sig i Etiopien har hon i juridisk mening rätt. Men i själva verket är det svårt att hitta något annat exempel där biståndspengar använts i samma omfattning för att underlätta för ett svenskt företag att bedriva tillverkning i ett utvecklingsland, skriver Mats Wingborg i en slutreplik.

I Etiopien erbjuder H&M:s leverantörsfabriker en lön på 10 kronor om dagen, vilket är lågt även med etiopiska mått. Detta kritiserade jag i en tidigare ledare.

Nu hävdar H&M:s hållbarhetschef Cecilia Tiblad Berntsson att det inte är H&M:s uppgift att sätta lönerna på leverantörsfabrikerna och att H&M verkar för att Etiopien ska anta en statlig minimilön. Hon anser också att det samarbete som H&M har med Sida lett till förbättringar för Etiopiens arbetare.

Nej, H&M kan förvisso inte besluta om lönerna i leverantörsfabrikerna. Däremot skulle bolaget kunna ställa krav på skäliga levnadslöner för att lägga ut beställningar. Metoder för att räkna vad en levnadslön skulle innebära har tagits fram av Global Living Wage Coalition.

Sommaren 2015 slöts ett avtal mellan Sida och H&M för att driva projekt i bland annat Etiopien. Sidas dåvarande generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka menade att avtalet skulle ge »människor jobb med anständiga villkor«. Den ambitionen har gått i kras, åtminstone om vi tar hänsyn till vad de upprörda arbetarna tycker.

För leverantörsföretagen har det med andra ord varit extra förmånligt att tillverka åt H&M. Då har de fått en subventionerad personalutbildning.

Samarbetet med Sida har möjliggjort för H&M initiera projekt i samverkan med FN-organet ILO. Det har handlat om utbildningar av personalen på fabrikerna. Sidas utbetalningar har gått till ILO som i sin tur betalat leverantörsföretagen för insatsen.

För leverantörsföretagen har det med andra ord varit extra förmånligt att tillverka åt H&M. Då har de fått en subventionerad personalutbildning. Dessutom har Swedfund betalat ytterligare 125 miljoner kronor till en av leverantörerna för att bygga fabriken.

Nu skriver Cecilia Tiblad Berntsson att H&M inte fått svenska biståndspengar för att etablera sig i Etiopien. I juridisk mening har hon rätt. Pengarna har inte betalats ut direkt till H&M, utan till utförare av H&M:s projekt och till leverantörsföretagen.

I själva verket är det svårt att hitta något annat exempel där biståndspengar använts i samma omfattning för att underlätta för ett svenskt företag att bedriva tillverkning i ett utvecklingsland. Särskilt med tanke på de dubbla utbetalningarna från både Sida och Swedfund.

Cecilia Tiblad Berntsson hävdar att dessa projekt varit framgångsrika. Hon skriver att arbetarkommittéer har etablerats vid sju fabriker och fackföreningar vid två.

Vad hon inte nämner är att de så kallade arbetarkommittéerna helt kontrolleras av arbetsgivarna och att fackföreningarna är i händerna på den auktoritära regimen.

Några oberoende fackföreningar existerar inte. Detta har också fått den internationella fackföreningsrörelsen att agera. Svenska IF Metall avbröt exempelvis ett projekt i landet 2016 av det skälet.

Regimen i Etiopien har inlett ett samarbete med Kina, bland annat genom bygget av industriparken Hawassa där H&M:s leverantörer har tillverkning. Syftet är att locka utländska investerare till landet genom att erbjuda extremt billig arbetskraft.

Som ett led i strategin har Etiopien sagt nej till lagstadgade minimilöner. Flera vittnesmål styrker att protester och kritiska röster tystas av staten. Det gäller även inom fackföreningarna där oppositionella snabbt blir av med sina uppdrag.

Läget har i dagarna ytterligare förvärrats efter att försvarsministern deklarerat att det råder undantagstillstånd i landet. När Cecilia Tiblad Berntsson optimistiskt antyder att H&M:s engagemang i landet kan »påskynda« en bättre lagstiftning vilseför hon opinionen.

En industriell tillväxt i Etiopien är givetvis positivt, men det bör erkännas att det svenska engagemanget är ett högriskprojekt.

Mats Wingborg är frilansjournalist och ingår i Dagens Arenas ledarredaktion.