ledare Nog kan vi tillåta det statliga järnvägsbolaget att gå med förlust under några månader under tiden som Sverige och världen genomlider en global pandemi? 

SJ är ett av staten helägt aktiebolag med uppdrag att bedriva lönsam persontrafik på järnväg.

Med exakt de orden avslutas ett pressmeddelande som SJ skickade ut i veckan. Pressmeddelandet berättar att SJ tänker sluta köra regiontåg i Mälardalen.

Under coronapandemin har SJ gått i förlust på den upphandlade regionaltågstrafiken i Mälardalen. ”Undvik onödiga resor” och ”jobba hemifrån om du kan” har det ju hetat i ett år nu, och biljettintäkterna har minskat så mycket att SJ har gått med en halv miljard kronor i förlust.

Det är en alldeles för stor förlust för ett bolag som måste gå med vinst. Och det måste alltså SJ.

Snacka om kapitalförstöring.

Att SJ måste gå med vinst väcker dock många frågor.

För det första så klart om det verkligen är rimligt att SJ måste gå med vinst även under ett pandemiår. Att ett statligt bolag inte har längre uthållighet, och är beredd att säga upp folk och sälja både lok och vagnar för att intäkterna viker under några månader. Snacka om kapitalförstöring.

Men det väcker också frågan om det är alldeles självklart att det ska vara så stor skillnad på hur trafik på järnvägar och motorvägar finansieras. Möjligheten att åka regiontåg i Mälardalen tillhandahålls av att ett statligt bolag som måste gå med vinst. Möjligheten att köra bil mellan städer i Mälardalen (och andra delar av Sverige) tillhandahålls av statlig infrastruktur som vi betalar via skattsedeln.

På vägar får var och en i och för sig betala för sitt eget transportmedel, men man måste inte lösa en biljett för att köra uppför motorvägspåfarten. I många andra länder är avgifter ett vanligt sätt att finansiera både utbyggnad och drift av motorvägar.

Finansieringssätt spelar roll.

Om något finansieras via skatt eller en avgift (som en biljett) spelar roll för utnyttjandet, så klart. Att tvinga folk att lösa biljett kan vara ett smart sätt att sprida ut trafiken över dygnet. De som inte absolut måste resa i rusningstid kan lockas att förlägga sin resa till en annan tid på dygnet genom att det är billigare att resa då. En slags trängselavgift, helt enkelt. Genom att göra det billigt (eller dyrt) att åka tåg eller köra bil på vissa tider kan infrastrukturen användas på ett mer effektivt sätt.

Ur det här perspektivet är det för det första märkligt att det bara finns trängselavgifter på några få ställen i Sverige, som vid infarterna till Stockholm. Istället för att skapa incitament att använda vägarna smartare, bygger vi ut för att de ska klara av trafiktoppar som skulle kunna undvikas.

Men finansiering över skattsedeln eller genom biljettintäkter handlar inte bara om att styra utnyttjandet, det är också en jämlikhetsfråga. Staten kan ta upp skatt från företag, och beskatta fastigheter, kapital och arv (om vi vill). Dessutom är den statliga skatten till skillnad från kommunalskatten progressiv: de med högst inkomst betalar mest i skatt, även procentuellt.

Det som finansieras via den statliga skattsedeln kan därför bidra till omfördelning av välstånd i samhället. Av var och en efter förmåga, till var och en efter behov, för att uttrycka det lite högtidligt. Tågbiljetter, däremot, betalas direkt ur fickan, oavsett hur mycket pengar man har på fickan.

Utspelet från SJ är en del i ett förhandlingsspel med regionerna i Mälardalen. SJ vill att regionerna ska betala mer för trafiken som SJ tillhandahåller. Regionerna har nämligen fått extra tillskott från staten för att täcka en del av bortfallet av biljettintäkter på grund av pandemin. Det har inte SJ fått. Å andra sidan har SJ inte heller en vårdskuld att betala av när pandemin är över, som regionerna har.

”SJ har inte erhållit någon extra kompensation för att upprätthålla trafiken under pandemin”, skriver SJ i sitt pressmeddelande. Det är obegripligt. Det som krävs är en liten rad i regleringsbrevet som tillåter det statliga järnvägsbolaget att gå med förlust under några månader under tiden som Sverige och världen genomlider en global pandemi. Kom igen nu staten.