Medelklassens växande missnöje med Benjamin Netanyahu talar för en riktig valrysare i Israel. Det ger hopp om förändring.

Dagens val i Israel ser ut att bli en rysare. När Israels premiärminister Benjamin Netanyahu utlyste ett tidigt val förra året var hans popularitet stor. De senaste väljarundersökningarna visar dock att det ser ut att bli ganska jämnt.

Det står mellan Netanyahu och huvudmotståndaren Arbetarepartiets ledare: Isaac Herzog. Netanyahu tillhör högerpartiet Likud medan Herzog tillhör en mitten-vänsterallians, Sionistiska unionen, som på senaste tiden har sett ut att få störst stöd i opinionsundersökningar.

Desperationen som Netanyahu har uppvisat på sistone fick sig ett uppsving då han i förra veckan i en radiointervju anklagade vänsterpressen och skandinaviska regeringar för att ha pumpat in miljontals dollar för att störta honom från makten.

I söndags möttes Netanyahu av ännu en motgång då en demonstration för Israels höger i Tel Aviv fick färre deltagare än en demonstration för vänstern.

Två dagar innan valet och med ett visst övertag för Herzog i opinionsundersökningarna, valde Netanyahu att hålla ett nationalistiskt tal för att locka till sig röster från bosättare. Han sa bland annat att så länge Likudpartiet är vid makten kommer bosättningar inte att dras tillbaka. Han hävdade även att detta är en politik som vänstern inte kan garantera.

Trots att Sionistiska unionen leder opinionsundersökningarna behöver det inte betyda att arbetarepartiets Herzog kommer att ta över. Fortfarande tyder valmatematiken på att Netanyahu skulle kunna forma en koalition med Naftali Bennetts ”Judiskt hem”, som är ett religiöst nationalistiskt parti. Mycket beror på den politiska kohandel som kommer äga rum efter valet.

Det finns dock ett växande missnöje i Israel som är till Herzogs fördel. Medelklassen är trött på dyra boendekostnader och skillnaderna mellan de rika och de fattiga har aldrig varit så stora som nu. Herzog har i valkampanjen ansträngt sig för att se ut som ett trovärdigt alternativ, hans far var landets sjätte president.

Herzog har lovat att arbeta för en tvåstatslösning, något som kan locka många väljare som har tröttnat på Netanyahus inställning i frågan. Herzog är även mån om att bygga upp bättre relationer med USA.

Det ser ut som att valet i Israel kan innebära en förändring i landet och en förändring i Israel–Palestina-konflikten. Om Herzog skulle behöva bilda en koalition, skulle han då kanske bjuda in det arabiska blocket? I detta val är det tre separata arabiska partier som har gått ihop och bildat en gemensam lista.

Palestinier utgör ungefär en femtedel av landets befolkning, det är på tiden att de får vara med och påverka landets politik.

Den riktigt stora frågan är vad valresultatet kan innebära i vägen framåt för Israel–Palestina-konflikten. Det kan endast framtiden utvisa, men utan Netanyahu vid makten finns det i alla fall hopp om en lösning.