Inför jobbskatteavdrag för personer med sjukersättning

debatt Samhällets resurser behöver omfördelas genom en rättvis skattereform och socialförsäkringssystemets överskott bör investeras i välfärd. På så vis kan vi förbättra den ekonomiska tryggheten för kroniskt sjuka och personer med nedsatt funktionsförmåga, skriver Marina Carlsson, Stina Melander, och Sara Hultqvist. 

Under de senaste årtiondena har förvärvsarbete blivit allt viktigare för att kunna klara sig ekonomiskt. Medan lönerna ökade med cirka 60 procent under perioden 1995 till 2012 har personer utan förvärvsarbete från 1995 till idag i stort sett haft oförändrade inkomster. En förklaring bakom utvecklingen är de skattepolitiska lättnaderna i form av jobbskatteavdrag som kostar staten runt 100 miljarder kronor per år. Medan enorma skattelättnader gynnar personer med goda inkomster har exempelvis sjukersättning inte räknats upp på många år trots att socialförsäkringssystemet genererar årligen upp till 30 miljarder kronor.

Cirka 20 procent av alla kvinnor med funktionsnedsättning har idag så låga inkomster att de riskerar ett liv i fattigdom. Det skriver Jämställdhetsmyndigheten i rapporten Kvinnor med funktionsnedsättning missgynnas ekonomiskt som släpptes i våras. Enligt rapporten beror det på att kvinnor med funktionsnedsättningar ofta har sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed lägga grunden för en hyfsad levnadsstandard och framtida pension. Man konstaterar att många av kvinnorna som inte har ett förvärvsarbete anser att de kunde arbeta om de fick arbetsplatsen anpassad.

Jämfört med män med funktionsnedsättningar har kvinnor det ekonomiskt sämre ställt och är överrepresenterade i den grupp som har en inkomst som ligger under gränsen för fattigdom, det vill säga inkomster som är lägre än 60 procent av den statistiska mittpunkten mellan lägsta och högsta lönen i Sverige. Att leva ett aktivt och självständigt vuxenliv är omöjligt för dessa kvinnor.

Att se över det bestående skattesystemet är en punkt i januariavtalet och kan därmed beslutas av regeringen. Det är en chans att förverkliga en fördelningspolitik som gynnar medborgare som lever med små marginaler.

I oktober publicerade tankesmedjan Katalys och Stiftelsen Jämlikhetsfonden resultat efter en undersökning som visade att det finns stort stöd för en omfördelningspolitik som minskar klyftorna. 73 procent av de tillfrågade uttryckte att det var viktigt med en skattepolitisk reform som fördelar resurserna mera rättvist. Att se över det bestående skattesystemet är en punkt i januariavtalet och kan därmed beslutas av regeringen. Det är en chans att förverkliga en fördelningspolitik som gynnar medborgare som lever med små marginaler.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi sade i en intervju med SVT Nyheter Öst den 15 november att regeringen vill göra en översyn av lagstiftningen kring aktivitets- och sjukersättningen. Samtidigt har regeringen höjt bostadstillägget för ålderspensionärer utan att personer som lever på aktivitets- eller sjukersättning får ta del av det.

Omfördela resurserna genom en rättvis skattereform och investera socialförsäkringssystemets överskott i välfärd. Förbättra den ekonomiska tryggheten för kroniskt sjuka och personer med nedsatt funktionsförmåga genom att

• anpassa sjukersättningen till löneutvecklingen av förvärvsarbete
• öka resurserna särskilt för kvinnor med funktionsnedsättningar som är beroende av sjukersättning och riskerar fattigdom
• införa skattelättnader i paritet med jobbskatteavdrag för personer med sjukersättning.

Vi vill främja utvecklingen av ett jämställt och hållbart samhälle. Vi är övertygade om att rimliga ekonomiska förutsättningar vid långvarig sjukdom och skada ger fler en chans att leva ett självständigt och aktivt liv. Detta skapar i sin tur bättre förutsättningar för en framgångsrik rehabilitering vilket ökar möjligheterna till egen försörjning på lång sikt.

Marina Carlsson, Förbundsordförande för Personskadeförbundet RTP

Sara Hultqvist, Lektor i socialt arbete, Göteborgs universitet; postdok., verksam vid CASE och Socialhögskolan, Lunds universitet

Stina Melander, Lektor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet