Äntligen en saklig jämställdhetsdebatt efter Fittstims freakshow.

Jämställdhetsdebatten i Agenda igår, såg ni den? Efter några veckor med Belinda Olssons freakstämpling av den svenska feminismen var det en ren befrielse att höra Gudrun Schyman och Maria Arnholm debattera jämställdhet i sak – som något självklart att försöka uppnå med politiska medel.

Både Schyman och Arnholm är övertygande feminister. De delar samhällsanalys både vad gäller arbetsmarknaden och ansvaret för hem och barn. Om mäns överordning och kvinnors underordning ska kunna brytas måste kvinnor uppvärderas på jobbet och män ta större ansvar i hushållen.

Men de har väsentligt skilda roller i den feministiska debatten. Arnholm är den borgerliga jämställdhetsministern som trots sin goda vilja måste försvara en alliansregering som inte kommer till skott i jämställdhetspolitiken. Schyman leder ett uppstickarparti som är en nagel i ögat på hela manssamhället och som vill riva det etablerade. Bygga något nytt.

Tydligast blev det när Schyman sa att hon ville ge Medlingsinstitutet i uppdrag att arbeta för jämställda löner. Arnholm svarade att det är uteslutet, det skulle vara statssocialism. Really? Om det är så en jämställdhetsminister ser på konkreta men ändå rätt modesta åtgärder för att minska lönegapet mellan kvinnor och män kommer vi aldrig att uppnå jämställdhet i det här landet.

Talande var även att se Schymans roade blick när Arnholm försökte förklara vad alliansregeringen gör för att jämställa uttaget av föräldradagar. Vi har ju två pappamånader som fått bra effekt… Och sen har vi försökt med en jämställdhetsbonus… Egentligen är ju Schyman och Arnholm helt överens i den här frågan. Arnholm har hävdat att föräldraförsäkringen förmodligen skulle ha individualiserats om den hade införts i dag.

Problemet är bara att Arnholm sitter i regering med Kristdemokraterna. Och de är, uppenbarligen, fortfarande helt ointresserade av att komma till rätta med könsorättvisorna.

Ebba Busch, kristdemokraternas kommunalråd i Uppsala, förnekar sig inte. Om Agendadebatten skrev hon på Twitter: ”Låg pension efter föräldraledighet, deltid och ett låglöneyrke. Är det ojämställdhet? Gör andra val, få annat resultat.”

Ansvaret för könsorättvisorna ligger alltså helt på kvinnorna själva. De får väl skylla sig själva om de är så dumma att de gör ”kvinnliga” val. Med tanke på att många av hennes partikamrater älskar att poängtera att kvinnor och män är olika – typ från Venus och från mars – blir det ett häpnadsväckande kristdemokratiskt cirkelresonemang. Kvinnor ska vara kvinnor men det är deras eget fel om de därför diskrimineras.

Det är ingen vildsint gissning att Arnholm hellre hade suttit i regering med Schyman än med Busch.

Åsa Petersen