Det bästa vore om valfriheten slopades

Pisamätningen skakar åter om svensk skoldebatt. Men är Lotta Edholm verkligen beredd att göra vad som krävs?

Svenska skolresultat rasar när det gäller läsförståelse och matematik, enligt den senaste Pisamätningen, och i veckan har analyserna haglat.

Beror det på pandemin?

Kanske är väl det enkla svaret. Vi hade visserligen skolorna öppna men frånvaron var stor. I min sons högstadieklass kunde de ofta sitta 5-6 elever och en vikarie för den snuvige läraren framme vid katedern. Dessutom var kanske fokus inte alltid på studier under de där två åren pandemin pågick.

Det andra ledet i den tankegången är: hur undviker jag de dåliga skolorna?

Kanske beror det på digitaliseringen? Skolminister Lotta Edholm har gång på gång sedan resultaten presenterades pekat på just detta. Eleverna har näsan i sina datorer och paddor istället för att lära sig saker på riktigt. Det ligger nog en del även i detta. Det har funnits en övertro på digitala verktyg, och jag är personligen en varm anhängare att ett totalt mobilförbud inne i klassrummen, något även Pisa-undersökningarna nämnde som en tänkbar väg framåt. Samtidigt kan digitala verktyg, rätt använda, vara bra för pedagogiken, det vittnar de flesta lärare om, så det vore korkat att helt förbjuda det.

Det tredje problemet som lyfts fram är det viktigaste – friskolorna. Till med Lotta Edholm, som företräder ett parti som alltid hyllat marknadifieringen av skolorna och som själv suttit i styrelsen för en av skolkoncernerna, erkänner nu att borgerligheten varit allt för naiv inför utvecklingen.

En senkommen men välkommen omvändelse.

Friskolesystemet har skapat en absurd segregerad skola. Alla vet att det är så. Alla föräldrar gör ett övervägande: hur hittar jag den bästa skolan åt mitt barn. Det andra ledet i den tankegången är: hur undviker jag de dåliga skolorna?

Men ett rimligt skolsystem ska inte ha dåliga skolor.

Så vad tänker Lotta Edholm göra för att komma till rätta med detta?

Det mest logiska vore att ta bort valfriheten i skolan. Återgå till ett system där närhetsprincipen styr. Det är trots allt valfriheten som öppnar för att föräldrar med större resurser drar till ”bra” skolor. Det kan handla om allt från utbildningsbakgrund till ekonomi eller flexibla arbetstider som gör det enklare att skjutsa till en skola längre bort.

I andra änden finns de friskolor som bara tänker på pengar, och som drar ned på lärartjänster, skolbibliotek och annat för att öka sina vinster. Det är inte sällan samma skolor som skriver upp betygen för att locka nya elever, inte för att skolans resultat de facto blivit bättre.

Men ingen politiker verkar i dag beredd att ta det steget. Valfriheten kommer bestå, eftersom tillräckligt många föräldrar anser sig tjäna på den.

Istället talar Lotta Edholm om att ändra finansieringssystemet. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över beräkningen av skolpengen. I dag kan de kommunala skolorna inte göra satsningar för att hjälpa elever som har det svårt i skolan utan att ge samma höjning av anslaget till friskolorna, som oftast inte alls dras med den sortens problem och som inte har samma krav att alltid kunna erbjuda en skolplats för alla.

Det är på tiden. Kommunerna har i många år protesterat mot det nuvarande systemet.

Det är bara att hoppas att utredningen presenterar ett konkret förslag, och att detta sedan kan klubbas i riksdagen. Hittills har varje försök att förändra världens mest marknadsorienterade skolsystem blockerats av de borgerliga partierna.