ledare Statsministern hade ett bistert budskap i sitt tal till nationen. Krisen kan komma att pågå under lång tid. Men om vi mobiliserar hela samhället mot smittspridningen kan ekonomin ställa in sig på övervintring. Inte fritt fall.

Nya coronaviruset hotar liv, hälsa, och jobb. Statsminister Stefan Löfven uppmanade alla att förbereda sig mentalt på att fler kommer att bli smittade, och på att fler kommer att tvingas ta farväl av en älskad anhörig.

Statsministern varnade också för att det kan komma fler begränsande åtgärder. Sverige har hittills kunnat välja en annan väg än andra länder. Men den strategin prövas. Varje dag, timme för timme. Och det är var och en av oss som avgör. Sverige kan slippa de ohyggligt ingripande utegångsförbuden som tömt gatorna i Frankrike, Spanien, Italien och Österrike. Vi kan slippa förbud för möten med fler än två personer, som Tyskland just har infört. Om tillräckligt många tvättar händerna, om tillräckligt många stannar hemma fastän snuvan ”nog bara är en vanlig förkylning”. Om superspridande stockholmare har vett att stanna i stan, istället för att trängas på After Ski i Åre.

Trots att grundskolor och förskolor fortfarande är igång, och alla som är friska kan gå till jobbet, har ekonomin drabbats hårt. Tvärniten i Europa gör det inte bättre. Vi står inför en djup, oöverblickbar ekonomisk kris.

Sverige är ett litet, öppet land. När länder i vår omvärld stänger sina gränser drabbas svensk industri på ett dramatiskt sätt. Insatsvaror kommer inte fram. Samtidigt är efterfrågan i princip död, som näringsminister Ibrahim Baylan beskrev det i SVT Agenda. I andra länder, och i Sverige.

Men det finns avgörande skillnader i jämförelse med andra kriser. Corona-krisen har redan jämförts med en orkan som lämnar förödelse och kaos i sitt spår. En del jämför med krig. Men när smittspridningen är under kontroll, genom att vi har hunnit skapa ett vaccin, eller genom att tillräckligt många har haft sjukdomen för att vi ska ha en flockimmunitet (eller, vilket är troligt, genom en kombination av båda) så kommer vårt samhälle inte att ligga i ruiner. Lokaler, fabriker, verkstäder: allt kommer att vara kvar.

Att hålla ekonomin igång på ett smittsäkert sätt handlar framförallt om att massivt öka antalet anställda inom vården och äldreomsorgen.

Till skillnad från finanskrisen kan Corona-krisen dessutom bli mindre långvarig. I Kina tog det två månader att gå från närmast okontrollerad spridning till noll nya fall.

Om vi mobiliserar hela samhället mot smittspridningen kan ekonomin ställa in sig på övervintring. Inte fritt fall.

Regeringen har redan tagit över en del kostnader från företagen, genom att avskaffa karensavdraget och ta över kostnader för sjuklöner. Det är rimligt att staten går in och förhindrar att företag måste lämna sina lokaler genom någon form av hyressubvention. Lika viktigt är det att skydda hyresgäster från att bli vräkta när de förlorar sin inkomst från en dag till en annan.

Korttidsarbete och korttidspermitteringar är bra åtgärder. Men fler skulle skyddas om det gick att permittera på 100 % under en tid, för att sedan gå tillbaka på ett begränsat antal timmar om några veckor eller ett par månader. Visstidsanställda och gig-arbetare måste få bättre skydd. Det är rimligt att göra de akutåtgärder som Handelsanställdas ordförande Susanna Gideonsson kräver. Sänka kraven för att kvalificera sig för A-kassan, och höja grundbeloppen, så att det går att överleva även för ensamstående.

Statsministern varnade för att krisen kan komma att pågå under en längre tid. De är omöjligt att ange ”en tidpunkt när vi kan återgå till det mer normala” som Kerstin Hessius, vd Tredje AP-fonden, har krävt. Vi har att göra med ett virus, och det är dessutom ett virus som vi inte vet särskilt mycket om. Det är inte realistiskt att säga när begränsningarna kan lyftas, och därför meningslöst: inget datum är trovärdigt.

Det vi kan göra, däremot, är att göra allt vi kan för att hålla igång ekonomin med sådant som samtidigt är smittsäkert. Att undervisa och jobba på distans. Att promenera iväg och köpa hämtmat. Rädda hotell från konkurs genom att omvandla dem till karensboenden, så att människor som blir sjuka i Covid-19 inte måste isolera sig i trångbodda lägenheter där de riskerar att sprida smittan vidare. Öka produktionen av skyddsutrustning till sjukvården och äldreomsorgen.

Att hålla ekonomin igång på ett smittsäkert sätt handlar framförallt om att massivt öka antalet anställda inom vården och äldreomsorgen. De uppoffringar vi gör idag handlar ju om att slå en ring av skydd kring våra äldre och sårbara. De som är så skröpliga att de bor på äldreboenden och på särskilda boenden, de som behöver hemtjänst eller personlig assistens i sina hem.

De som jobbar med dem har idag Sverige viktigaste jobb. Men de var underbemannade redan innan Corona-krisen. Hemtjänstens vårdbiträden, undersköterskor och distriktssköterskor måste få omedelbar avlastning. Till exempel av människor som förlorar jobbet i andra sektorer. Det måste byggas en brygga från Volvo Torslanda till hemtjänsten i Västra Hisingen, och från SAS till särskilt boende.

Det är var och en av oss som avgör. Vem vi vill vara. Och vilket samhälle vi vill vara.