Våld mot kvinnor Under årets tre första månader har det begåtts 13 misstänkta mord på kvinnor i Sverige av en man hon haft en nära relation med. Det är nästan lika många som under hela förra året.
Nästan alla våldsutsatta kvinnor som levt med skyddade uppgifter har fått sin identitet röjd, visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten.
I slutet av förra veckan kom statistik från Brå, som visar att 15 kvinnor mördades av en man hon hade eller haft en relation med, två fler än 2020.
»Ett gigantiskt misslyckande av samhället och ett stort bakslag i kampen för kvinnors rättigheter«, konstaterar Unizons ordförande Olga Persson:
»En kvinna dödad i sin egen säng där hennes barn ligger bredvid borde generera samma kraftfulla politiska satsningar som en man skjuten på gatan av en annan man.«
För de kvinnliga offren utgjorde dödligt våld i en parrelation nästan två tredjedelar (63%) av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor, medan motsvarande andel för män i en parrelation var 4 procent. Fyra män dödades i en parrelation år 2021, visar Brottsförebyggande rådet, Brå:s siffror.
Unizon, som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer, ungdomsjourer och jourer mot sexuella övergrepp. kräver nu en nollvision mot mäns våld mot kvinnor. Men dit är det långt.
En sammanställning visar att hittills i år har misstänks minst 13 kvinnor ha mördats av sin partner.»Om kvinnor fortsätter mördas under 2022 kommer det dödliga våldet att nå nya katastrofala nivåer i Sverige», konstaterar organisationen i ett pressmeddelande.
Den färska rapporten från Jämställdhetsmyndigheten belyser den otrygga och svåra situation som kvinnor med skyddad identitet och deras barn lever under.
Av 86 intervjuade kvinnor hade nästan alla varit utsatta för fysiskt-, psykiskt-, ekonomiskt-, sexualiserat- och materiellt våld av en partner under lång tid, allt från fem till tjugofyra år.
En femtedel av de intervjuade kvinnorna är även utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.
Det pågående våldet har lett till att två tredjedelar av kvinnorna har diagnosticerats med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) liksom flera av barnen.
Det ekonomiska våldet (att ta lån i kvinnans namn, sätta henne i allvarlig skuld för gemensam egendom osv) är omfattande, får allvarliga effekter, och pågår under lång tid även efter uppbrott och skyddade personuppgifter.
Tre av fyra av kvinnorna har även fått sina skyddade personuppgifter röjda, flera av dem upprepade gånger.
– Konsekvenserna av att någon råkat göra fel på socialtjänsten eller en myndighet blir oerhört stora för kvinnorna och barnen. Många tvingas flytta och riva upp allt i sitt liv. De berättar om en ständig oro för att våldsutövaren ska söka upp dem, säger Sophie Nilsson, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Barnens rättigheter måste tas tillvara bättre, och fler män dömas snabbare är några av slutsatserna i rapporten. Som även föreslår att utsatta barn får en särskild kontaktperson och att möjligheten att ta fram ett digitalt ID-nummer som inte är kopplat till den faktiska personen bör utredas, för att personer med skyddade personuppgifter ska kunna ta del av digital service och tjänster på samma villkor som övriga medborgare.
»i praktiken, i hela landet, så behöver fokus riktas mot de män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn, bland annat genom att de utreds och döms till påföljd för de brott som begås«, skriver myndighetens generaldirektör Lena Ag.
De män som utövar våld och hot mot kvinnor och barn bör oftare än i dag dömas för sina brott, fastslår Jämställdhetsmyndigheten På så sätt behöver färre personer flytta eller leva med skyddade personuppgifter.
»Vi ser att bristen på ett stadigt boende till kvinnor som lever med skyddade personuppgifter är ett allvarligt problem. Ett tryggt boende är avgörande för att kunna upprätthålla skyddet och en förutsättning för en fungerande livssituation«, säger Mikael Thörn, enhetschef.
»Förr pratade man om vikten av att gå vid första slaget. Men idag nekar socialnämnderna många kvinnor skyddat boende för att våldet inte är tillräckligt grovt. Trösklarna höjs allt mer för utsatta kvinnor, en skrämmande utveckling som behöver uppmärksammas«, skriver Roks, riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige i ett pressmeddelande inför en konferens Hotet mot kvinnojourerna – när våld blev vinst som inleds i morgon.
Där vill de lyfta vad som händernär privata aktörer tar över och nya lagar gör det svårt för ideella kvinnojourer att verka. Detta med anledning av aktuellt regeringsförslag de anser kommer att göra det svårt för ideella kvinnojourer att verka, och lättare för privata vinstdrivande aktörer att ta över. Det »lågtröskelstöd» som kvinnojourerna ger kommer att fasas ut, varnar Roks.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
