gig-ekonomi Otrygga anställningar är ingen nyhet men det blir allt vanligare med egenanställningar och så kallade gig-jobb. Hur facken kan möta denna utveckling är ämnet för en ny rapport från LO.
Över 30 procent av de som jobbar i Sverige har en så kallade icke-standardiserad anställning, det vill säga en anställning som inte är en tillsvidareanställning på heltid. enligt rapporten »De oorganiserade – gig-ekonomin och den fackliga anslutningen« som LO släppte idag. Av den här gruppen har 14 procent en tidsbegränsad anställning och 18 procent arbetar deltid.
Författaren till rapporten, sociologen Johanna Palm, har kartlagt den nya sortens otrygga jobb, så kallade gig-jobb. Den här delen av arbetsmarknaden drivs av den digitala utvecklingen där en app kan koppla ihop någon som söker jobb och den som vill ha en tjänst uförd. Mellanhanden är ofta ett företag som inte vill ta arbetsgivaransvar, varför många som jobbar inom gig-ekonomin blir så kallar egenanställda.
Under ett seminarium på LO redogjorde Johanna Palm för vad hon ser som skillnaden mellan att gig-jobba och att arbeta som »vanlig« timanställd vid behov.
– Arbetet är mindre reglerat och kontrollerat inom gigekonomin överlag, vilket gäller bland annat arbetsvillkor. Det präglas också av en extrem tillgänglighet. Om man jobbar timmar är det sällan man ska vara på en plats 20 minuter efter att man fått uppdraget, sa Johanna Palm.
En annan risk är att man sällan vet i förväg hur mycket man kommer att tjäna under en månad, och den osäkerheten förstärks av att gigjobbare sällan har tillgång till sociala trygghetssystem.
Journalisten Erik Wisterberg på Breakit berättade under seminariet om sina två veckor som wallraffande cykelbud för Uber eats och Foodora. Erfarenheten var dels att det var svårt att tjäna pengar, särskilt hos Uber eats, men också att budföretaget ifråga mäter cykelbudens prestationer genom att de ska leva upp till vissa snittider för en leverans.
– Gemensamt för bägge företagen var att jag inte visste om jag skulle få jobb nästa månad. Om man presterade under snittet i tid kunde man bli utsorterad, sa Erik Wisterberg.
Enligt Johanna Palm är det av vikt för facken är att bestrida anställningsförhållandet »egenanställd«, och istället hävda att många som kallas egenanställda egentligen är anställda i lagens mening och därmed bör få tillgång till de rättigheter som följer med en anställning.
Tidigare strukturomvandlingar på arbetsmarknaden har inte påverkat den fackliga anslutningsgraden nämnvärt, sa Johanna Palm. Men om jobbsektorerna som domineras av otrygga villkor växer snabbt, i kombination med att det tar allt längre tid för unga att etablera sig på arbetsmarknaden, skulle det kunna göra att en yngre generation aldrig går med i facket, tror hon.
Med på seminariet fanns två gigföretag; Yepstr som förmedlar kontakt mellan unga som vill extraknäcka och hushåll som exempelvis vill ha barnvakt eller hjälp i trädgården, och Bzzt, som är ett taxiföretag med enklare elbilar som kör korta sträckor.
Bzzt tillhör troligen ett undantag bland företag i gigekonomin då de har valt att teckna kollektivavtal. Enligt bolagets chef Örjan Jansson hänger beslutet dels ihop med företagets »schyssta« profil som bygger på miljötänk, och dels beror det på att kollektivavtalet är enkelt då det är en paketlösning för arbetsgivare.
Samtidigt tycker Örjan Jansson att det skulle kunna vara billigare för ett företag som hans, som både är nyetablerat och som anställer många som är nyanlända i Sverige.
– Det är inte 100 procents produktivitet hos våra anställda från början, och det är ett rätt stort glapp i kostnader för oss jämfört med företag som saknar kollektivavtal. Kanske skulle man kunna sänka arbetsgivaravgifterna för den typen av nya jobb, säger Örjan Jansson.
Bzzt:s elbilar klassas som e-mopeder, vilket gör att det inte behövs någon taxilicens för att köra dem. Det gör det lättare för unga, som är minst 18 år, att söka jobba hos Bzzt, enligt Örjan Jansson. Grundlönen är runt 135 kronor i timmen, och utöver det håller företaget på att utveckla ett bonussystem.
Företaget tillämpar tillvidarenställningar på hel- del- och halvtid, där de anställda själva får boka in sig på de pass där de vill jobba.
Maria Arkeby från fackförbundet Transport tror att facket har en läxa att göra, när det gäller att tänka nytt kring att organisera gig-jobbare, eftersom det är en grupp som det är svårt att få och få in i facket.
Vad gör en taxichaufför om en kund har bråttom till Arlanda och hotar med dåligt betyg som chauffören inte kör i 150 kilometer i timmen?
– Det finns ju exempel på länder som har geografiska medlemsskap så att du kan byta jobb och bransch utan behöva söka upp ett nytt fack. Vi kanske ska ha medlemskap på prov? Jag inser att LO skälver i väggarna när man säger det här, vi kan inte luta oss tillbaka och bara konstatera att det här är så svårt, säger Maria Arkeby.
Genom att själva »cykla« har Transport lyckats värva ett fåtal cykelbud som medlemmar. Men de möter motstånd; både från företagen de arbetar för, och i sitt arbete med att försöka värva fler, vilket är en följd av arbetets natur.
– Cykelbuden har ingen fast plats, de är alltid på språng och många pratar inte svenska, säger Maria Arkeby.
När det gäller de här nya företagen tycker hon att det bör ses som ett föredöme om några väljer att teckna kollektivavtal, även om det inte i sig är en garant för att man är en bra arbetsgivare.
Att gigjobben i så stor utsträckning bygger på att de som tar uppdrag presenterar sig själva med bilder och att kunderna betygsätter deras jobb är något hon problematiserar.
– Det är för mycket fokus på indvidien. När man väljer en Nanny, väljer man den som har störst läppar eller vad är det som avgör? Och vad gör en taxichaufför om en kund har bråttom till Arlanda och hotar med dåligt betyg som chauffören inte kör i 150 kilometer i timmen. Hur säkert är det? sa Maria Arkeby under seminariet.
Bzzt använder liksom många gigföretag kundernas omdömen av chaufförerna som en grund för utbetalningar av bonus. Men det handlar om att använda systemet med omdöme, säger Örjan Jansson, som intygar att bra betyg inte avgör om man får jobba kvar hos Bzzt eller inte.
I helgen rapporterade SVT om växande rasism mot Apoteksanställda från kunder. Örjan Jansson säger att trakasserier från kunder är ett ämne som har diskuterats på företaget efter som det »tyvärr händer sådana saker«.
– Är det kunder som beter sig väldigt illa då säger vi: släpp av dem och kör därifrån. Våra kunder är jätteviktiga för oss, men man får inte ta vilken skit som heller. Det är en säkerhetsfråga och en arbetsmiljöfråga, säger Örjan Jansson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
