Bild: Wikimedia

nyhet Idag ligger ansvaret hos varje kommun att sätta igång flyglarm. En statlig utredning föreslog dock nyligen istället att larmet bör kontrolleras av Försvarsmakten.

Rysslands invasion av Ukraina väcker frågan om hur bra Sveriges civila försvar är rustat. Det varningssystem som finns på plats, Viktigt meddelande till allmänheten (VMA), kännetecknas idag främst av möjligheterna till att varna civilbefolkningen för faror i samband med fredstida olyckor. Många kanske exempelvis minns det SMS som skickades ut under december 2020 med uppmaningen att följa de råd som man infört för att minska spridningen av covid-19.

En annan väsentlig del av VMA är det utomhusvarningssystem som går under namnet Hesa Fredrik. Om Sverige skulle utsättas för ett flyganfall är tanken att detta ska aktiveras så snabbt som möjligt och sända ut en ljudsignal beståendes av korta stötar under en minuts tid.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerade under 2017 en rapport med en del oroande detaljer gällande just flyglarmet. Där konstateras att det förvarningssystem för förestående luftangrepp som tidigare fanns på plats, inte längre gör det.
Detta system möjliggjorde enligt rapporten att en tidig upptäckt från det militära försvarets sida av ett förestående luftangrepp, kunde kommuniceras vidare i systemet fram till de ljudanläggningar som ger signal om flyglarm.

Ifjol tillsatte regeringen en utredning under ledning av Monica Rodrigo, till vardags generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten, vars syfte var att komma med förslag på hur en samlad reglering kring VMA-systemet bör utformas.

Utredningen publicerades i sin helhet nyligen och Monica Rodrigo menar att det finns ett flyglarmsystem på plats idag, men ger också en bild av utrymme för organisatoriska förbättringar:

– Försvarsmakten gör en bedömning av om det finns risk för att ett område kommer att attackeras från luften, sedan är det kommunerna som ansvarar för sändning av flyglarmet i utomhusvarningssystemet. Försvarsmakten kan även kontakta SOS-alarm som i sin tur vidareförmedlar begäran till berörd kommun. De flesta kommuner har även ingått avtal med SOS-alarm som möjliggör att de kan aktivera signalen istället för kommunen. Vem som aktiverar signalen beror med andra ord på om man ingått ett sådant avtal eller ej, berättar Monica Rodrigo.

I utredningen framgår att det yttersta ansvaret för aktivering av utomhusvarningssystemet sedan mitten av 90-talet legat hos kommunerna, oavsett om man ingått avtal med SOS-alarm eller ej. Nu föreslås istället att detta ansvar bör ligga hos Försvarsmakten själva, främst i syfte att minimera tidsfristen mellan det att man fått kännedom om hotet och att varningssystemet aktiveras.

Vidare föreslår man också att flyglarm ska inordnas i VMA-systemet som helhet vilket därmed skulle tillgängliggöra att en sådan varning går ut genom fler kanaler, så som radio och TV.

– Utredningen föreslår en samlad reglering av VMA-systemet där flyglarmet ska vara en typ av VMA. Förslagen öppnar upp för att även andra kanaler än utomhusvarning kan användas. När Försvarsmakten upptäcker ett inkommande luftanfall, ska myndigheten då fatta beslut om vilka kanaler som ska användas, berättar Monica Rodrigo.
Mot bakgrund av det som just nu händer i Ukraina tror Monica Rodrigo att det är bra med en reglering som gör det tydligare hur VMA-systemet är organiserat.

– Uppdragets syfte är att det ska bli tydligare vad som gäller och förslagen ligger helt i linje med det. På så sätt blir det lättare att förstå vad som gäller.

Text: Oskar Göhlman