covid-19 Den höga smittspridningen i samhället bedöms vara den viktigaste orsaken till att covid-19 spreds på äldreboendena. Dessutom inverkade strukturella brister i äldreomsorgen. »Regeringen bär det yttersta ansvaret« anser Coronakommissionen.
Att skydda de äldre var en bra målsättning, men denna del av Sveriges coronastrategi har misslyckats. Det konstaterar Coronakommissionen i sin första delrapport, på drygt 300 sidor, och riktar kritiken mot både myndigheter och regering.
– Det stod tidigt klart att äldre riskerade att drabbas hårt av viruset, och Folkhälsomyndigheten betonade tidigt vikten av att skydda äldre. Denna del av strategin har misslyckats – på något annat sätt kan man inte betrakta de höga dödstalen, sa Mats Melin under en presskonferens som hölls tillsammans med socialminister Lena Hallengren (S).
Mats Melin konstaterade att de strukturella bristerna i äldreomsorgen delas av flera aktörer: kommuner, regioner, myndigheter och privata utförare.
– Men regeringen styr riket, och därför vilar ansvaret särskilt hårt på denna och tidigare regeringar, sa han.
Nästan 9 av 10 av de som avlidit av covid-19 har varit över 70 år, och hälften av dem har bott på särskilt boende för äldre (säbo), medan en fjärdedel haft hemtjänst. Det är därför tydligt att smittan särskilt drabbat äldre på särskilda boenden, menar kommissionen.
Kommissionen anser att man borde ha infört besöksförbud på äldreboenden tidigare, och att flera andra insatser har dröjt alltför länge.
– Det var rimligt att under pandemins början prioritera sjukvårdens förmåga att hantera situationen och att utfärda rekommendationer till allmänheten. Men – först i april gavs ett samlat kunskapsstöd ut till äldreomsorgen, och först i maj publicerades dödstal. Det dröjde till slutet av april, innan Socialstyrelsen hade en bra bild av tillgången på skyddsutrustning, sa Mats Melin.
De strukturella bristerna i äldreomsorgen har funnits långt innan pandemin, och under olika regeringar, slår kommissionen fast. Till problemen hör att regelverket som styr äldreomsorgens möjlighet att vidta smittskyddsåtgärder är otillräckligt eller otydligt, enligt kommissionen, som också listar följande delar:
- Fragmentiserad aktion med många aktörer.
- Dubbelt huvudmannaskap där regioner ansvarar för läkarinsatser, och kommuner för själva omsorgen. Det ställer stora krav på samverkan.
- Låg bemanning, kompetensbrist och en ohållbar arbetssituation.
- Bristande medicinsk kompetens och utrustning på särskilda boenden.
Kommissionen har flera rekommandationer för att förbättra vården och arbetsvillkoren på äldreomsorgen.
– Trygga anställningar måste öka och kontinuiteten förbättras. Den medicinska kompetensen måste förstärkas. Vi menar att en huvudregel bör vara att en sjuksköterska finns på varje säbo, dygnet runt. Kommuner bör kunna anställa läkare, anser vi, och regioner måste säkra tillräckliga läkarresurser inom äldreomsorgen, säger Mats Melin.
Kommissionen riktar också kritik mot att Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket under våren kom fram till olika slutsatser om vilken nivå av skyddsutrustning som var nödvändig i olika situationer. Att råden inte stämde överens är inte konstigt i sig, menar Mats Melin, eftersom myndigheterna har olika uppdrag. Men det skapade stor förvirring i verksamheterna.
– Man borde ha försökt klarlägga hur smittskydd och arbetarskydd skulle vägas mot varandra.
Vad gäller tillgång till medicinsk utrustningen på boendena bör den förbättras, samtidigt som medicinsk kompetens stärks för att kunna använda den.
– Varje boende bör ha tillgång till syrgas och näringsdropp på plats, så boende inte behöver utsättas för den påfrestning som sjukhusvård kan innebära.
En annan punkt för kritiken handlar om testkapaciteten.
– Trots begränsad kapacitet borde man åtminstone ha testat de som flyttade till särskilda boenden och de som återkom dit efter sjukhusvård, sa Mats Melin.
Vad gäller riktlinjer för vårdprioriteringar, slår kommissionen – i likhet med IVO – fast att det är oacceptabelt att alla äldre inte har fått tillgång till en individuell bedömning av läkare. Den del av Socialstyrelsens riktlinjer, som möjliggjorde distansbedömningar men senare ändrades, får kritik.
– Det tror vi möjligen kan ha bidragit till att så få boende på säbo fick medicinsk bedömning på plats, säger Mats Melin till Dagens Arena.
Även Region Stockholms rekommendationer i början av pandemin om vilka som ska prioriteras till sjukhusvård kritiseras. Anledningen till att just Stockholm pekas ut är att riktlinjerna var som tydligast där.
– Region Stockholm utfärdade den 20 mars riktlinjer som kom att bli gällande under ett par veckor. De handlade om vilka som skulle prioriteras till sjukhusvård, och enligt dem skulle i princip ingen i särskilt boende fått tillgång till sjukhusvård. Vi säger helt enkelt att sådana riktlinjer som behandlar människors vårdbehov kategori- eller gruppvis inte borde ha utfärdats.
När det gäller konsekvenser av sådana riktlinjer i praktiken är det inget kommissionen anser att de kan bedöma.
Socialminister Lena Hallengren meddelade på presskonferensen att regeringen har ny lagstiftning på gång, som syftar till att stärka äldreomsorgen, bland annat vad gäller tillgången till medicinsk personal. Hon fick på presskonferensen frågan om vilka politiska konsekvenser regeringen drog av rapporten, och vilken självkritik hon har.
– Jag och regeringen drar slutsatsen att de strukturella brister som finns har byggts upp under decennier, och ingen annan än regeringen kommer kunna hålla i taktpinnen för ett sådant förändringsarbete. Men det finns såklart delar där vi kunde gjort mer. Rekommendationerna kring skyddsutrustning är ett exempel där regeringen borde ha krävt av myndigheterna att de samordnade sig, sa Lena Hallengren.
Rapporten är en första del i coronakommissionens arbete, och utvärderingen av hanteringen av pandemin begränsar sig hittills till våren. Kommissionens ordförande Mats Melin förklarar att man i rapporten främst lutat sig på andra rapporter, samt samtal med vårdpersonal, som underlag för bedömningen. I ett senare skede kommer kommissionen att fördjupa undersökningen av situationen inom bland annat äldreomsorgen under pandemin, och initiera forskningsprojekt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
