Helena Hagelberg, utredningsekreterare

Jämställdhet Risken att utsatta i prostitution går under myndigheterns radar kan minska med nytt förslag. En uppdatering av Sveriges jämställdhetsmål kan tydliggöra prostitution och människohandel som mäns våld mot kvinnor – för första gången även på pappret. 

När köp av sexuell tjänst förbjöds i Sverige 1999 gjordes det för att sexköp definierats som mäns våld mot kvinnor. Sedan dess har mycket gjorts för att utsatta ska fångas upp av det sociala skyddsnätet och våld mot kvinnor förebyggas, framförallt i nära relationer. Men prostitution och människohandel har inte inkluderats. En brist, enligt forskare, organisationer och utredningen om ett Exitprogram för utsatta i prostitution och människohandel.

– De pekade på att målgruppen ofta tappas bort i kommunernas arbete med mäns våld mot kvinnor, säger Helena Hagelberg, huvudsekreterare i utredningen som lagt fram förslaget. 

Personal på Mikamottagningen, som är specialiserade på personer som har sex mot ersättning, har vittnat om att socialsekreterare sagt nej till skyddat boende för att en person utsatts i prostitution och inte i en nära relation.

För snäv syn

Myndigheter och organisationer som ska jobba mot mäns våld mot kvinnor gör ofta en för snäv tolkning av vad det innebär och fokuserar endast på våld i nära relationer, enligt utredningen. Regeringen har bett om förslag på en breddning i form av ytterligare ett mål, om hedersrelaterat våld och förtryck. Men utredningssekreteraren Helena Hagelberg och kollegorna har gått en annan väg.

– Vi föreslår att man ska synliggöra fler grupper i det jämställdhetspolitiska delmålet som finns redan i dag. 

De vill tydliggöra att mäns våld mot kvinnor är ett brett perspektiv där många grupper måste fångas upp i kommuners och regioners arbete. Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck och utnyttjande i prostitution och människohandel ska ingå. De vill också lyfta att både yngre och äldre finns bland dem som utsätts.

För att konkretisera hur arbetet ska gå till ska utredarna ta fram strategier. Om lagstiftningen ska ändras är för tidigt att säga. Utredningen lämnar förslag i februari nästa år. 

Utsatthet upp till var och en

Förändringen av själva målet, som föreslås, kan också ge viss effekt. 

– Man brukar säga att målet ska vara vägledande, men sedan behöver regeringen lämna mer specifika uppdrag till myndigheter. Målet är också en indirekt form av styrning genom att kommuner och regioner behöver förhålla sig till det, säger Helena Hagelberg. 

Vad det innebär i praktiken finns ett exempel på i Stockholm. I socialtjänstens information om vem som kan få stöd och hjälp står det att de riktar sig till den som känner sig rädd, hotad, utsätter andra för våld, behöver skyddat boende eller är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck. Prostitution eller människohandel finns inte med. 

Förtydligandet av jämställdhetsmålet genom att inkludera utsatthet för prostitution som mäns våld mot kvinnor, sätter fokus på sexköpet som våld. I lagstiftningen ingår det i sexualbrottslagen. Hur det kan påverka personer som inte känner sig utsatta för våld av en sexköpare svarar Helena Hagelberg:

– De omfattas av begreppet, men det är upp till varje individ om de vill ha samhällets hjälp till skydd och stöd. Vårt förslag syftar till att samhällets insatser till målgruppen ska finnas och vara tillgängliga över hela landet på ett likvärdigt sätt. Vårt förslag syftar också till att ge bättre förutsättningar för förebyggande insatser.