Bilder: Riksbanken och Regeringskansliet.

budget 2021 Alla med minst 20 000 kronor i månadslön får behålla 1 500 kronor mer om året. Lägre ersättningar får skattesänkningar enligt en infasning. Personer med försörjningsstöd blir utan skattesänkning.

I fredags skickade regeringen förslaget om en inkomstskattesänkning till lagrådet. Förslaget gäller en av två olika skattesänkningar på inkomster som ska genomföras som en del av nästa års budget.

Det här förslaget föreslås bli permanent och gäller inte bara löneinkomster, utan även ersättningar för socialförsäkringen såsom a-kassa, sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning, samt pensioner. Däremot får inte personer med försörjningsstöd och äldreförsörjningsstöd ta del av skattesänkningen, eftersom de ersättningarna redan är skattefria. Kostnaden för 2021 beräknas bli 8,49 miljarder kronor

Den andra skattesänkningen i höstbudgeten gäller enbart löneinkomster och är tidsbegränsat till år 2021 och 2022. Tidsbegränsningen har gjort att förslaget även kallats »coronabonus«. Kostnaden för skattesänkningen är 5 miljarder kronor.

Den permanenta skattesänkningen ska ses som en del av den gröna skatteväxling om minst 15 miljarder kronor som Januariavtalet utlovat under mandatperioden. Ambitionen är att inte öka det totala skattetrycket, utan kompensera höjda skatter på miljöfarliga verksamheter med sänkta skatter på andra, skriver regeringen i remissen. De anser också att utformningen av skattesänkningen bör fungera som ett incitament för särskilt personer med lägre inkomster, att komma ut i heltidsarbete.

Skattereduktionen som skickats till lagrådet gäller från inkomster på 40 000 kronor om året (cirka 3 300 kronor i månaden), och trappas därefter upp för att få fullt genomslag vid en månadsinkomst på 20 000 kronor. Från den gränsen (motsvarande 240 000 kronor om året) blir skattesänkningen 1 500 kronor om året. Samma belopp gäller alla inkomster över 20 000 kronor.

För den som tjänar mellan 40 000 och 240 000 kronor om året, motsvarar skattereduktionen 0,75 procent av skillnaden mellan 40 000 kronor och den intjänade summan.

  • För att ta ett exempel får den som tjänar 140 000 kronor om året en skattereduktionen motsvarande hälften av maxbeloppet: 750 kronor.
  • För den som har sjukersättning motsvarande snittinkomsten, 11 135 kronor i månaden, blir skattesänkningen 700 kronor om året (eftersom man kan ha sjukersättning på deltid från 25 procent upp till motsvarande 100 procent, kan inkomsterna i gruppen skilja sig mycket åt. En del kan också ha arbetsinkomster vid sidan av sjukersättning).
  • Snittinkomsten för personer som får aktivitetsersättning, oberoende av om man får det motsvarande hel- eller deltid, är 7 928 kronor i månaden. Sett till den månadsinkomsten blir den årliga skattesänkningen 414 kronor.

Inkomstfördelningseffekten av skattesänkningen för 2021 visar att den gynnar inskomstdecilerna 4-6 mest.

Så fördelar sig skattesänkningen mellan olika inkomstgrupper.

Sett till ålder och hushållstyp (sambo eller ensamstående, med eller utan barn och över eller under 65 års ålder) påverkas ensamstående med barn minst av skattesänkningen.

När det gäller konsekvenser för jämställdheten av skattesänkningen påverkar den lika många kvinnor som män. Däremot får män i genomsnitt en större skattesänkning än kvinnor: 1 260 kronor om året jämför med 1 100 kronor för kvinnor, vilket beror på att män generellt sett har en högre lön än kvinnor.

I budgeten är beräknat att kostnaden för skattereduktionen ökar under år 2022 till 10,6 miljarder, och 2021 till knappt 17 miljarder kronor.

Liberalerna har uppgett att inkomstskattesänkningen kommer att fördubblas till år 2023, till 3 000 kronor, men regeringskansliet uppger att det inte är bestämt om skattesänkningen kommer utformas på exakt samma sätt kommande år.