För ett år sedan krävde riksdagen att lönekartläggningar ska göras varje år för att minska löneskillnaderna mellan könen. Frågan har stoppats in i en utredning – och sedan dess har ingenting hänt.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är fortfarande stora i Sverige. Det skiljer i dag 14 procent mellan könen, men skillnaden är ännu större om man omvandlar kvinnors deltidslöner till heltidslöner. I LO-yrken kan det skilja 20 000 kronor i månaden till männens fördel. Under ett helt yrkesliv tjänar män i genomsnitt 3,6 miljoner kronor mer än kvinnor.

Lönekartläggningar har varit ett effektivt sätt att minska skillnaderna. Alliansregeringen drev 2008 igenom en ändring i diskrimineringslagen så att företag inte längre behöver göra lönekartläggningar mer än vart tredje år. Samtidigt begränsades kravet på lönekartläggning till arbetsplatser med 25 anställda eller fler – mot tidigare gränsen på tio anställda. Det har lett till att företag blivit allt sämre på att genomföra lönekartläggningar.

Under 2008 hade mer än hälften av arbetsplatserna lönekartläggningar. I dag är det knappt en av tre arbetsplatser som genomför lönekartläggningar varje år.

En majoritet i riksdagen krävde i juni förra året att regeringen skulle ändra reglerna för lönekartläggning så att de återigen ska göras årligen. Regeringen, med Erik Ullenhag (FP) som ansvarig minister, svarade med att lämna över frågan till en större utredning om hur aktiva åtgärder kan förhindra diskriminering på arbetsmarknaden. Utredningen skulle ha presenterats i februari men blev framskjuten till juni. Den väntas dock inte innehålla något konkret lagförslag.
– Detta är ytterligare ett sätt att förhala någonting man inte vill genomföra, säger Ann-Kristin Ahlberg, socialdemokratisk riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet som hanterar frågan.

När Dagens Arena kontaktar Erik Ullenhags pressekreterare säger hon att integrationsministern inte vill ge några kommentarer i frågan innan utredningen är färdig i juni.

Ann-Kristin Ahlberg (S) menar att lönekartläggningarnas effekter inte hade behövt utredas ytterligare. Den den gamla lagstiftningen hade kunnat återinföras då den visat sig vara effektiv, menar hon.
– Att man gör så här visar att man inte är en regering som för jämställdhetsarbetet framåt. De är inte för ett jämställt samhälle. Det är väldigt tydligt också när man ser på hur klyftorna ökar, säger hon till Dagens Arena.

I och med de fem jobbskatteavdragen har inkomstskillnaderna mellan könen vuxit kraftigt de senaste sju åren eftersom männen generellt sett tjänar mer. År 2006 var skillnaden 44 600 kronor. I dag får får kvinnor 63 900 kronor mindre i inkomst än män per år.

– Så fort skatterna sänks och det blir mindre pengar till välfärden är kvinnorna de stora förlorarna. Både för att de jobbar mer, men också för att de inte har de höga inkomsterna, säger Ann-Kristin Ahlberg.

De rödgröna partierna vill även ändra tillbaka kravet på att företag med över tio anställda ska genomföra årliga lönekartläggningar mot dagens regel om 25 anställda. Som motivering nämns arbetsmarknadens utformningen med många osäkra anställningar.

– Du kanske inte ens är anställd hos en och samma arbetsgivare i flera år i dag, och då ökar risken för att löneskillnader cementeras, säger Ann-Kristin Ahlberg.

När alliansen ändrade i diskrimineringslagen till att lönekartläggningar skulle genomföras var tredje år var det ett sätt att underlätta regelkrångel för företagen.

–  Men det blir ju mer krångligt att göra lönekartläggningar var tredje år än att man gör det varje år i samband med lönerevisionen. Om man gör kartläggningar årligen har man större chans att rätta till osakliga skillnader. Man kanske inte alltid kan åtgärda sådana skillnader på en gång, och om det går tre år mellan kartläggningarna tar det ännu längre tid, säger Ann-Kristin Ahlberg.

I och med att utredningen i frågan kommer så sent på året är det redan försent för att årliga lönekartläggningar ska kunna bli verklighet under innevarande riksdagsår.

Om det blir en rödgrön regering till hösten, kan det bli årliga lönekartläggningar från och med våren 2015?

– Ja, vi vill ju ha det så och vi genomförde också det en gång. Det är den här regeringen som har tagit bort det, säger Ann-Kristin Ahlberg.