Anders Ådahl (C) och Åsa Westlund (S). Bilder: Riksdagen/Wikimedia.

Lärosätenas styrelser På torsdagsförmiddagen var utbildningsminister Mats Persson (L) kallad till utbildningsutskottet för att svara på frågor om förändringarna i lärosätenas styrelser. Enligt oppositionen gav frågestunden ingen större klarhet i regeringens agerande. 

– Det är väldigt tydligt att statsrådet inte förstår vidden av det övertramp regeringen har gjort, säger Åsa Westlund (S).

Bara några dagar innan regeringen skulle utnämna nya ledamöter och ordföranden i styrelserna meddelade de att mandatperioden förkortas från 36 till 17 månader, och att man vill få in säkerhetspolitisk kompetens i styrelserna. Något som väckt stark kritik från både akademin och politiken.

I dag var utbildningsminister Mats Persson (L) kallad till utfrågning i utbildningsutskottet. Enligt Centerpartiets talesperson för forskning och högre utbildning, Anders Ådahl, står ministern fast vid regeringens beslut.

– När jag ställer frågan om målkonflikten mellan direktstyrning och den institutionella akademiska friheten, svarar ministern att det är rätt metod att gå in och säga vilka kompetenser som måste sitta i styrelserna, säger Anders Ådahl. 

Anders Ådahl framhåller att styrelsernas uppdrag enligt högskoleförordningen är att se till att lärosäten utvecklas inom forskning, utbildning och samverkan med samhället. Om regeringen detaljstyr för mycket är risken att styrelserna jobbar för andra uppdrag än än högskolans bästa. På sikt eroderar det kvaliteten i forskning och utbildning, menar Anders Ådahl.

– Det finns internationella konventioner som noterar det akademiska självstyret. Det är oerhört väsentligt att det ska vara fria institutioner precis som domstolarna ska vara fria. Om det finns saker regeringen vill få gjort, då är det inte styrelserna man ska fingra med.

Ingen större klarhet

Åsa Westlund, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, är inte nöjd med utbildningsministerns svar under utfrågningen.

 – Nej, vi fick ingen större klarhet. Det är väldigt tydligt att statsrådet inte förstår vidden av det övertramp regeringen har gjort i den här frågan, säger hon.

Hon menar att regeringen har kört över den process som varit noga förankrad inom akademin. Att processen är en balans mellan akademisk frihet och det faktum att regeringen utser ledamöter. 

Socialdemokraterna hade också en fråga om varför regeringen lämnat två olika besked, berättar Åsa Westlund. Mats Persson har sagt att ledamöter måste ha en viss kompetens framöver, medan finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt att man inte har koll på vilka som sitter i styrelserna – trots att regeringen utser ledamöterna. 

– Svantessons uttalande indikerar att det skulle finnas olämpliga personer i styrelserna. Statsrådet menade alltså att det inte enbart handlar om att reglera vilken kompetens utan också om att få ökad kontroll över vilka som sitter i styrelserna, säger Åsa Westlund och framhäver att många känner sig ifrågasatta nu när de fått styrelseuppdrag.

”Regeringen har kört i diket”

Både Åsa Westlund och Anders Ådahl understryker att det inte finns något parti som ifrågasätter att man behöver jobba med säkerhetsfrågor på grund av ökad säkerhetsrisk. Men de menar att det inte finns något som tyder på att köra över utnämningsprocessen skulle vara det mest effektiva sättet. 

– Alla inser att ett sämre läge betyder att lärosätena måste arbeta med frågan. Men hur? Hur ska det gå till? Hur ska man behålla den akademiska friheten intakt och samtidigt hantera säkerhetsrisken? Där anser vi att regeringen har kört i diket, säger Anders Ådahl.

Åsa Westlund anser också att det kvarstår frågetecken kring regeringens beslut att halvera styrelsernas mandatperiod.

– Hur har man tänkt att hinna med detta på 17 månader? Det är en gedigen process att ta fram personerna. Och det tar en viss tid att ändra reglerna. Jag tror att regeringen återigen missar hela frågans dignitet och alla aspekter man måste väga in innan man gör ett sådant här ingrepp i den akademiska friheten, säger hon.