När Leila Khaled kapade sitt första flygplan 1969 blev hon över en natt den internationella symbolen för den palestinska väpnade kampen. I dag är hon politiker och gör sitt första Sverigebesök. Dagens Arena frågade henne om försoningen mellan Hamas och Fatah, den arabiska våren och om våldet som metod.
Leila Khaled var 25 år när hon år 1969 steg ombord på TWA:s flight 840 mellan Rom och Tel Aviv. Med sig i handbagaget hade hon flera handgranater. Hon var ung, men redan en veteran. Hon föddes i Haifa, men växte upp i ett palestinskt flyktingläger i Libanon. Sedan hon var 15 år hade hon ägnat all sin tid åt den väpnade kampen mot den israeliska ockupationen av Palestina.
Kapningen lyckades och Leila Khaled tvingade piloten att flyga över sin födelsestad Haifa, som sedan 1948 var ockuperad av Israel. Leila Khaled drömde om att återvända, en dröm som föddes i flyktinglägret och som är lika stark än i dag.
– Jag kan inte minnas en enda lycklig dag som barn. Vi levde ett hårt liv i flyktinglägren. Vi hade dåligt med mat och vatten, inga leksaker, ingenting. Vår skola var ett tält och vi fick en halv penna och ett halvt suddgummi. De kändes som om allt i livet klipptes av på hälften. ”Varför”, frågade vi våra föräldrar. De svarade: ”Du är palestinier och du är flykting. Allt kommer att bli bättre när vi får återvända.” Drömmen om återvändandet planterades tidigt i våra medvetanden, säger Leila Khaled till Dagens Arena.
Frihetskämpe eller terrorist
Leila Khaled är fortfarande en kontroversiell person. För vissa en frihetskämpe, för andra en terrorist. I dag bor hon i Jordaniens huvudstad Amman. Hon är politiskt aktiv som medlem av det palestinska nationalrådet PLO:s styrande församling. Besöket till Sverige är ett initiativ av två svenska konstnärsfilmare som har gjort en kortfilm om Leila Khaled. Hon har också fått en formell inbjudan av Konstnärsnämndens organ för internationellt utbyte, Iaspis, vilket bland annat fått Svenska Dagbladets ledarskribent Per Gudmunson att gå i taket. Den pro-israeliska lobbyorganisationen Svenskt Israel-information har också passat på att lämna in en polisanmälan mot henne för brott mot mänskligheten.
Själv ser hon tillbaka på sin roll i flygplanskapningarna med stolthet.
– Jag är stolt över att jag gjorde något för mitt folk. Vi kände att det var nödvändigt för att världen skulle få veta vilka vi var. Ingen kände till vår situation. Ingen hörde oss, hur mycket vi än grät och skrek i våra tält i flyktinglägret, säger hon.
– Kapningarna var en taktik. Vi hade strikta instruktioner att absolut inte låta någon komma till skada. Tvärtom skulle vi vara vänliga i vårt bemötande, säger hon.
Bilden av den väpnade kampen
Flygkapningen skapade rubriker i hela världen. Och inför den samlade världspressen landade planet i Syriens huvudstad Damaskus, där det evakuerades för att slutligen sprängas. I tumultet i Damaskus lyckades den amerikanska krigsfotografen Eddie Adams ta den ikoniska bilden av Leila Khaled – med blicken nedvänd, insvept i en palestinasjal och med ett gevär i handen.
Den första flygplanskapningen skulle följas av fler och bli en av huvudorsakerna till att palestinierna med våld tvingades ut ur Jordanien – en händelse som går under namnet Svarta september. Därefter följer en lång historia av blodig kamp i en konflikt som ständigt är aktuell i världspolitiken.
Ogillar våld
Leila Khaled säger själv att hon ogillar våld. Men hon ser våldet som en oundviklig effekt av ockupationen. Det är ockupationen som var och är roten till våldet.
– Ockupation föder motstånd. Det är en naturlag. När människor blir förnedrade och förtryckta så kommer de att slå tillbaka. Ockupation är inte bara ett ord, det är praktik. Det är daglig förnedring. Under ockupationen blir människor berövade på sitt land, sin frihet att röra sig, möjligheten att utbilda sig, att arbeta – allt som är grundläggande för en människa. När en människa berövas det mänskliga blir gränsen mellan liv och död väldigt tunn. I en sådan situation är det inte så konstigt att vissa människor väljer att spränga sig i luften. Våldet är en effekt av ockupationen, säger hon.
Leila Khaled försvarar också palestiniernas rätt att använda våld i konflikten mot Israel.
– Vi är ockuperade och enligt internationell lag så har vi rätt att göra motstånd, även våldsamt motstånd. Vi har inte uppfunnit det, och vi är inte det första ockuperade folket som gör motstånd. Vi har rätten på vår sida, säger hon.
– För mig är ockupationen terrorism. Att göra motstånd mot ockupationen, det är det som är kampen, säger hon.
Arabisk vår
Konflikten mellan Israel och Palestina har under den senaste tiden hamnat i skymundan för de revolutioner och omfattande proteströrelser i arabvärlden som har fått benämningen ”den arabiska våren”. De omvälvande händelserna kom som en överraskning, även för Leila Khaled.
– Det var en fullständig överraskning. Jag tror ingen kunde se det komma. Men det var en mycket fin överraskning.
På initiativ av det nya ledarskapet i Egypten har Hamas och Fatah nu skrivit under ett försoningsavtal. Vad innebär det?
– Det var verkligen vad vi behövde i den nuvarande situationen. Vi har bevittnat fyra år av splittring. Vi uppnådde ingenting. Tvärtom. De enda som tjänade på splittringen var Israel som kunde utöka sina bosättningar på Västbanken och konfiskera mer land, säger hon.
Krav från folket
Var avtalet främst en effekt av det nya ledarskapet i Egypten eller av de krav som ställts av den palestinska proteströrelsen?
– Det har funnits ett starkt tryck från folket. De har demonstrerat och krävt enighet, reformer och en gemensam kamp mot ockupationen. Det var det trycket som förde de båda sidorna ihop när de väl blev kallade av egyptierna, säger hon.
Vad kommer att hända härnäst?
– Det första steget är att alla fraktioner enas så att vi kan hålla val och även bygga upp allt som förstördes under kriget i Gaza. Jag tror att det måste vara det första steget. Det andra steget tror jag handlar om reformer för mer demokrati och samhällsutveckling. Det finns ett starkt krav från folket på reformer. Jag tror att vi kommer se det under det kommande året, säger hon.
Hur ser du på risken för att reaktionära krafter inom Hamas och Muslimska brödraskapet får en starkare ställning nu när Egypten planerar att öppna gränsen till Gaza?
– Jag ser ingen sådan risk. Jag tror att Hamas har förlorat i popularitet den senaste tiden. Jag tycker att det är de arabiska ländernas plikt att bryta isoleringen av Gaza. De som tjänar på det är folket i Gaza, inte Hamas eller Muslimska brödraskapet. De som vinner är folket och det nya ledarskapet i Egypten, säger hon.
Mer frihet för kvinnor
Hur har den arabiska våren påverkat kvinnornas situation i regionen?
– Jag tror att det kommer innebära mer frihet för kvinnor och också möjlighet att föra en intensivare kamp för kvinnors rättigheter. Men mycket är beroende av vad som sker i Egypten, som historiskt har varit det ledande landet i arabvärlden. Vad som sker där påverkar hela regionen, säger hon.
Men i Egypten har kvinnorna efter revolutionen nu till stor del blivit exkluderade ur den styrande församlingen. Vart är utvecklingen på väg?
– Men jag tror att kvinnor också fick erfarenhet av kampen. I och med det tror jag att utrymmet har breddats för kvinnor. Nu kommer snart valet i Egypten. Och jag tror att det i sig kommer att innebära en stor skillnad. Det kommer öppna dörren för alla att delta och bevisa att den här revolutionen kan ge rättigheter åt alla människor. Kvinnor är de som kan dra mest fördel av den här revolutionen, men vi måste fortsätta att kämpa för det, säger hon.
Leila Khaled drar också en parallell till sin egen erfarenhet som frihetskämpe och kvinna.
– En bieffekt av kampen mot ockupationen var att kvinnor och män blev mer jämlika. Kvinnorna var tvungna att bli starka och kämpa jämsides med männen. Kampen mot ockupationen fick oss att bryta mycket av den gamla patriarkala traditionen, säger hon.
Rätt till återvändande
Hur ser du i dag på din dröm att få återvända till Haifa?
– Det är en fundamental rättighet för palestinier. Och det är garanterat av internationell lag. Det är en personlig rätt och det är folkets rätt. Om inte detta sker så kommer konflikten alltid att finnas kvar. Nyckeln till att lösa denna konflikt på ett mänskligt sätt är att tillgodose palestiniernas rätt att återvända enligt resolutionen från 1948. Efter det kan israeler och palestinier tillsammans, som jämlikar i rättigheter och skyldigheter, bestämma vilken typ av system och politik de vill ha, säger hon.
Tror du att den nästa generationen palestinier också kommer att kämpa lika hårt för rätten att återvända?
– Vi fostrar våra barn med rätten att återvända. Liksom jag fostrades. Det är därför vi har kämpat i två intifador och det är därför vi fortfarande kämpar.
Är du optimistisk inför framtiden?
– Självklart. Jag har aldrig förlorat hoppet, eller min dröm, och jag är väldigt optimistisk. Jag tror väldigt starkt på rättvisa och demokrati för vårt folk. Och jag vet på alla frihetsälskande folk runt om i världen sympatiserar med oss. Det ger oss mod och styrka att fortsätta, säger Leila Khaled.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
