Bild: Pexels

Nyhet Det behövs 60 000 nya bostäder varje år fram till 2030 för att möta behovet. Men långt ifrån alla kommuner tar sitt ansvar vilket hämmar byggtakten. I en ny rapport föreslår Hyresgästföreningen reformer som ska göra bostadsförsörjningen till en nationell angelägenhet.

Sverige är i dag ett land som präglas av bostadsbrist. I Boverkets årliga Bostadsmarknadsenkät från förra året svarade 207 av 290 kommuner att de har underskott av bostäder. 90 procent av befolkningen bor i en kommun med bostadsbrist.

Trots detta är det flera kommuner som inte tar sitt bostadsförsörjningsansvar. Skillnaderna mellan hur mycket kommunerna planerar och bygger nya bostäder är stora. Det visar Hyresgästföreningen i en ny rapport som släpps i dag. Där presenterar de också ett reformpaket som innebär ett större ansvar för staten och regionerna över bostadsförsörjningen.

– I dag har vi en situation där kommunerna har väldigt mycket makt över vad och hur mycket som ska byggas. I andra länder har regionala och statliga instanser ett större inflytande över bostadsförsörjningen än vad som är fallet i Sverige. Det här är en bidragande orsak till att det byggs för lite, menar vi, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Hyresgästföreningen har tidigare lyft Finland som en inspirationskälla för bostadsförsörjning. Där finns en nationell bostadsförsörjningsplan och staten är pådrivande för att bostäder ska byggas. Två procent av Finlands BNP går till olika statliga stöd till bostadssektorn. Förra året uppgick stödet till bostadsbyggande till motsvarande 42 miljarder kronor. I Sverige uppgick det statliga investeringsstödet, som avskaffades förra månaden, till 3,1 miljarder kronor 2021. 

Den nationella översiktsplanen för nya bostäder som Hyresgästföreningen föreslår är den reformen som ska sätta ramverket för hela den framtida bostadsförsörjningen, konstaterar de. Staten ska se över hur bostadsbehovet ser ut på nationell nivå, bryta ned det på kommuner och sätta det i en regional kontext. Alla kommuner ska få ett kommuntal att förhålla sig till. Staten kan i sin tur bidra med ekonomiskt stöd.

Det viktigaste, enligt Hyresgästföreningen, är att bostadsförsörjningen blir en nationell angelägenhet.

– Skolan har läroplaner som är fastställda av staten och det finns en skolinspektion som granskar att den efterlevs. Staten är inblandad även om det är kommunerna som är huvudman. Det har vi sneglat lite på, säger Martin Hofverberg.

Förslagen handlar inte om att ta ifrån kommunernas deras planmonopol, framhåller Martin Hofverberg. Men det måste finnas ett ramverk kring kommunerna.

 – Att sitta och rita på bygglov och se över markförhållandena, det är en kommunal fråga. Men hur mycket som ska byggas tycker vi inte ska vara helt och hållet upp till kommunerna.

Han lyfter två typer av problem som Hyresgästföreningen uppmärksammat i rapporten. Dels är det kommunerna som inte planerar flera bostäder trots väldigt stark efterfrågan. Det är vanligtvis rika kommuner runt storstäderna, exempelvis Danderyd, Vellinge, Svedala och Härryda.

– De vill bevara en villaidyll och använder planmonopolet för att bevara istället för att utveckla.. De tar inte hänsyn till att det finns ett bostadsbehov i regionen. Det ser de som andras problem, säger Martin Hofverberg.

Dels är det kommunerna som vill utvecklas och växa, men som har ont om pengar. Ofta håller man sig med ett litet plankontor och gör detaljplaner först när en byggherre visar intresse. Då tenderar det att bli en lång process och flaskhalsar uppstår.

Detta menar Hyresgästföreningen är ett reaktivt sätt att agera för bostadsförsörjningen. Något som är väldigt vanligt, visar rapporten.

– Det är inte riktigt så det är tänkt att fungera. Vi vill att kommunerna ska vara aktiva och göra planer proaktivt, staka ut en riktning. När det sen kommer en intressent och vill bygga då ska marken finnas där. Så jobbar inte kommunerna idag, bland annat för att det är för dyrt, säger Martin Hofverberg.

Det kostar mycket för kommunerna att ha stora plankontor som gör generella detaljplaner. Och det går inte att veta om det är förgäves. Eftersom det är en sits kommunerna kan hamna i föreslår Hyresgästföreningen en kommunal byggbonus. Det innebär att det kopplas en statlig ersättning till varje planerad bostad i byggmålet. Ersättningen betalas ut till regionerna när detaljplanen vunnit laga kraft.

Bonusen fördelas sedan enligt de överenskommelser som slutits mellan regionen och tillhörande kommuner. Utifrån Boverkets bedömning att det behövs 60 000 bostäder varje år för att möta behoven, skulle byggbonusen kosta staten tre miljarder årligen, enligt Hyresgästföreningens beräkningar.

Hur är det meningen att hela ansvarsfördelningen mellan stat, region och kommun ska fungera?

– Regionerna i vår modell blir en samordnare av kommunerna. Det finns byggtal och behovsanalyser som staten gjort, dessa sipprar ner till regionerna. Där får kommunerna sitta och förhandla med varandra. Grundtanken är att alla kommuner ska göra sitt. När alla är överens kan man sitta och fördela ansvaret utifrån förutsättningarna i olika delar av regionen.

Det kan exempelvis handla om att regionen planerar en infrastruktursatsning i ett område som ger bättre förutsättningar för bostäder. I så fall kan, enligt Hyresgästföreningens sett att se det, den delen av regionen ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen.

– Vi kan tänka oss den typen av flexibilitet. Men då följer också byggbonusen med det. Alla ska vara med på fördelningen. Det kan inte vara så att några avhänder sitt ansvar till andra.

Om inte samarbetet fungerar ska regionkommunerna få mandat att ”utforma och besluta om kommunala detaljplaner”, skriver Hyresgästföreningen i rapporten. Det ska ses som ”en sista lösning för kommuner som inte planerar för de bostäder som samarbetet eller statens byggmål ålagt dem att planera för”.

Den politiska viljan i kommunerna och vilka som styr påverkar väl till stor del hur mycket som byggs. Även om det finns nationella mål kan väl även de ändras beroende på det politiska läget? Som vi såg i höstas när riksdagen klubbade igenom en budget som innebär ett stopp för det statliga investeringsstödet.

– Ja, så är det alltid. Allting bygger på att det finns en politisk vilja. Vad vi vill med det här reformpaketet är att få upp frågan: Det är dags att vårt land tar ett samlat grepp om bostadsförsörjningen, säger Martin Hofverberg och poängterar:

– Vi har Boverket statens egna myndighet, som kommer ut varenda år och visar hur bostadsbehovet ser ut de kommande tio åren. Men den siffran plockas inte upp och omsätts i politisk handling. Det är bara en analys som görs av en myndighet. Staten tillsätter inga medel eller verktyg för att det ska bli verklighet. Vi vill sätta en ram, en nationell översiktsplan. Sverige förtjänar en bättre bostadsförsörjning.

Martin Hofverberg framhäver att det under det senaste decenniet gjorts flera statliga utredningar där det sneglats på frågan om kommunerna verkligen ska sitta på hela ansvaret över bostadsförsörjningen. Men enligt honom har än så länge ingen vågat att föreslå någon ansvarsförskjutning av betydelse.

– Vad vi har fått är starkare rekommendationer, men inga krav. Det är kommunerna som fortsätter ha byggveto. Det kommer inte fungera när skillnaderna mellan kommuner ökar. Vi vill ge staten möjlighet att fastslå behovet, och konstatera att alla kommuner med bostadsbrist ska jobba mot målet. 

Hyresgästföreningen föreslår också statliga förmånliga marklån så att kommunerna ges möjlighet att bygga upp strategiska markreserver. Det är något som de menar underlättar för bostadsförsörjningen. Även förmånliga bygglån till upprättandet av hyresbostäder med lägre hyra föreslås. Detta beräknar Hyresgästföreningen kostar staten 29 miljarder per år. Men efter återbetalning beräknas den genomsnittliga kostnaden bli mellan 0 och 1,5 miljard per år.

– Marklånet har vi inte prissatt för vi vet inte hur stort behov det kommer att vara. Vi vet inte hur populärt det kommer att vara för kommunerna. Men bygglånet har vi beräknat till 29 miljarder genom att utgå från Boverkets behovsantal, säger Martin Hofverberg.

Är det första gången ni lägger fram ett sådant här reformpaket?

– Ja, det är det. I den här rapporten har vi gått till botten med vilket system för bostadsförsörjning Sverige ska ha, och hur vi ser på mark- och planpolitiken över lag. Vi hoppas såklart att alla partier tar till sig våra förslag.