MP: Begränsa möjligheterna att byta skola flera gånger

Enkät Språkröret Fridolin är utbildningsminister, men ändå det har väljarna ett lågt förtroende för Miljöpartiets skolpolitik. Detta trots att det suttit i samma regering och drivit samma politik som det parti som förra året hade störst förtroende bland väljarna i skolfrågor – socialdemokraterna.

1. Bör vinstuttag ur skolverksamhet begränsas och i så fall hur?

Vinstsyfte hör inte hemma i skolan eller inom vården och omsorgen. För Miljöpartiet är det självklart att skolan ska drivas av passion för utbildning – inte för att dela ut vinst till ägarna. Elever, föräldrar och andra skattebetalare ska kunna lita på att våra gemensamma skattepengar går till det de är till för. Eventuella överskott ska återinvesteras i verksamheten.

2. Bör det fria skolvalet förändras på något sätt och i så fall hur?

Det är viktigt både för sammanhållning och för kunskapsutveckling att elever med olika bakgrund möts. Vi vill behålla möjligheten att välja skola, men kombinera valet med starka system för likvärdighet och att bryta segregation. Det finns i dag en allt bredare insikt om att förändringar är nödvändiga. Dagens system, som exempelvis innebär att barn kan tvingas stå i kö från BB för att få plats på en särskilt populär skola är inte rimligt. Miljöpartiet vill begränsa möjligheterna att byta skola flera gånger och när som helst under läsåret.

3. Ska det råda fri etableringsrätt för skolor i kommunerna? Om inte – hur och på vilket sätt bör etableringen regleras?

Ja

4. Finns det problem med betygsinflation inom svenska skolan? Vad beror det i så fall på och hur ska det förhindras?

Det finns forskning och statistik som pekar på det. Vinstdrivande koncerner kan konkurrera med höga betyg, vilket givetvis är förödande för eleven om det inte baseras på motsvarande goda kunskaper. Att de nationella proven nu blir mer styrande vid betygsättning är ett sätt att stävja glädjebetyg, utökade inspektioner vid misstanke om glädjebetyg är ett annat.

5. Vill ert parti skärpa kvalitetskraven på skolor på något sätt och hur ska den här kontrollen så fall gå till?

Regelverket kring lämplighetsprövning ska skärpas. För att få tillstånd att driva skola ska du som huvudman stå för det regelverk du sedan ska upprätthålla. Den som inte står för grundläggande värderingar om jämställdhet och mänskliga rättigheter ska stoppas från att driva friskolor i Sverige.

6. Vill ni förändra betygssystemet och i så fall hur?

Betyg ska ges när det finns skäl för det, till exempel som ett av flera urvalsinstrument för fortsatta studier. Betygssystem ska utformas av expertmyndigheter och inte grundas på politiskt tyckande. Vi vill inte förändra betygen igen eftersom den tidigare regeringen gjorde så många förändringar för skolan på kort tid. Skolan behöver arbetsro. Men Miljöpartiet har hela tiden varit kritiska till att ge allt yngre barn betyg.

7. Är skolsegregationen ett problem, och i så fall varför och hur ska den hindras?

Ja. Kommuner och fristående skolhuvudmän behöver arbeta aktivt  för en allsidig social sammansättning. Ingen ska kunna välja bort att arbeta mot segregationen. De skolpolitiker som nu är aktiva runt om i landet kommer att planera och inviga fler skolor än någonsin sedan folkskolans förverkligande. Då ska skolorna placeras så att det är naturligt både för direktörens och lokalvårdarens barn att gå i samma skolor. Det finns många goda exempel på kommuner som arbetar såhär redan idag. (Se även svar på fråga 2.)

8. Hur ska fler motiveras till att bli lärare och hur ska de förmås att stanna kvar i yrket?

Lärarna ska ha bra villkor och lön. Välutbildade och engagerade lärare är viktigast för att skapa en bra skola. Vi vill öka möjligheterna för lärare och rektorer att utvecklas genom sitt yrke genom ett nytt ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling.

Vi vill införa ett så kallat professionsprogram som stärker lärare, förskollärares och rektorers rätt att utvecklas i yrket – ett tydligt, nationellt ramverk för hur lärare, förskollärare och rektorer kan avancera i karriären genom kompetensutveckling och i takt med att deras erfarenhet ökar. Lärarna ska ha tid och arbetsro att vara just lärare. Mindre pappersarbete och fler medarbetare i skolan ger lärarna tid för undervisning och samtal med elever.

Vi vill också göra det lättare och snabbare att skola om sig till lärare. Regeringen har förbättrat möjligheterna för fler människor med tidigare akademiska studier att ställa om till läraryrket. Den kompletterande pedagogiska utbildningen, KPU, får en utökad målgrupp för vilka som kan få högre studiebidrag för KPU, så alla ämnen omfattas. Så fler kan läsa KPU och bli lärare.

9. Varför är det så många elever på vissa håll som går ut utan fullständiga betyg, och vad krävs för att fler ska få gymnasiebehörighet?

En mycket viktig åtgärd är att sätta in insatser för de elever som halkar efter, så tidigt som möjligt. Miljöpartiet har i regering infört läsa-skriva-räkna-garantin  för tidiga insatser till elever som behöver stöd. Varje elev garanteras det stöd och de insatser hen behöver för att kunna läsa, skriva och räkna innan årskurs tre är slut. Då förebygger skolan problem som annars riskerar att växa sig stora för eleverna.

Den psykiska ohälsan är ett stort och växande samhällsproblem bland barn och unga. Psykisk ohälsa och dåliga skolresultat hänger ihop. Skolan kan därför ha en viktig roll i att vända trenden och stärka ungas psykiska hälsa, samtidigt som barnens resultat förbättras.

Strukturer i samhället går igen i skolan. Flickor presterar bättre än pojkar, men mår sämre. Flickor utsätts oftare för trakasserier, medan pojkarna måste spela tuffa. Genom att stärka elevhälsovården och lärarnas kunskap om genusfrågor kan vi vända denna utveckling.

10. Vill ert parti förstatliga skolan?

Miljöpartiet vill inte förstatliga skolan men vill att staten ska ta större ansvar för att alla skolor ska hålla en god kvalitet. Staten ska kunna sluta samarbetsavtal med skolor som behöver hjälp med att vända dåliga resultat och hjälpa till med extra resurser.