Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

sjukförsäkring Sedan 2014 har antalet avstämningsmöten som Försäkringskassan genomför kring sjukskrivnas rehabilitering halverats. Myndigheten uppger att de ändå klarar av sitt samordningsansvar, men facket anser att arbetet har prioriterats ned.

– Siffrorna gör mig ganska irriterad. Stödet till den som är i en sjukskrivning måste vara i fokus. Myndigheterna, hälso- sjukvården och arbetsgivarna måste prata mer med varandra, inte mindre, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) om de siffror som visar att antalet möten som Försäkringskassan genomför inom ramen för sitt samordningsansvar har halverats på fyra år.

Försäkringskassans ansvar för sjukförsäkringen består av två delar; dels att bedöma rätten till ersättning och dels att ansvara för samordningen med arbetet kring att få den som är sjukskriven att kunna rehabiliteras och återgå till arbete. När det gäller det praktiska rehabiliteringsansvaret är arbetsgivaren huvudansvarig.

Samordningen kan exempelvis organiseras genom möten där Försäkringskassan, den sjukskrivne och minst en annan part, exempelvis arbetsgivaren eller en vårdgivare, träffas. Den sortens möten har minskat med nästan hälften på bara fyra år, visar siffror som Dagens Arena har låtit myndigheten ta fram.

2014 skedde 94 835 sådana möten i hela landet. Året därpå var det knappt 84 000 avstämningsmöten, och 2016 minskade det återigen till knappt 64 000.

2017 skedde 48 196 avstämningsmöten.

– Vi är medvetna om att vi har genomfört färre möten, men vi har å andra sidan haft fler utredningsmöten per telefon. Det är viktigt att alla aktörer samarbetar men det är inte alltid så att möten är det som ger mest samarbete, säger Karin Olsson, områdeschef inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan.

Hon tycker att det behövs mer analys för att avgöra om det har varit bra eller inte att mötena har blivit färre.

– Kanske behöver en arbetsgivare bara få reda på någon information som rör regler. Då kan vi ju ta det på telefon istället. Det ska verkligen finnas ett behov om man ska sitta ned i ett möte med arbetsgivaren, kassan och personen som är sjukskriven. Det är framförallt arbetsgivaren som ska ta sitt rehabiliteringsansvar, säger Karin Olsson.

Men tycker du att ni tar ert samordnande ansvar idag?

– Jag tycker vi tar det ansvaret med tanke på tillgängliga resurser. Regeringen pekar nu på att vi ska interagera ännu mer med individen, men om vi ska göra väsentligt fler fysiska möten måste vi nog ha mer resurser.

Men socialförsäkringsministern gör alltså en hårdare tolkning av Försäkringskassans resultat när det gäller samordning.

– Vi förtydligar nu Försäkringskassans samordningsansvar. De har ett tydligt lagstadgat ansvar för att se till att stödet samlas kring individen, jag utgår från att denna skärpning i kombination med tydliga uppdrag till Försäkringskassan, sjukvården och Arbetsförmedlingen kommer att ge resultat, säger Annika Strandhäll.

Thomas Åding är vice ordförande för facket ST inom Försäkringskassan. Hans uppfattning är att samtidigt som Försäkringskassan de senaste åren fått extra resurser för att förstärka kvaliteten i handläggningen så har samordningsarbetet fått stryka på foten. Desto mer krut läggs på arbetet med att utreda rätten till sjukpenning.

– Vi har kraftigt nedprioriterat samordningen och i synnerhet när det gäller att åka ut på möten. När det gäller sjukförsäkringen har vi tidigare sagt att det är viktigt att vi kan erbjuda fysiska möten, men nu gör vi inte det, säger Thomas Åding.

Han håller med Karin Olsson om att alla besök inte behöver ske fysiskt, och att vissa ärenden kan avhandlas på telefon. För några år sedan hade Försäkringskassan exempelvis ett mål om att 90 000 avstämningsmöten skulle hållas under ett år. Det var inte heller så lyckat, tycker Thomas Åding, som menar att ett siffermål kan leda till onödiga möten för saks skull.

Trots det tror han att värdet av fysiska möten är stort, och att det kan leda till olyckliga konsekvenser om sådana inte kommer till stånd.

– Dels tror jag att förtroendet för hur vi administrerar sjukförsäkringen minskar om vi inte tar oss tid att träffa läkare och andra medaktörer, eller den sjukskrivne. Ofta kan man med ett möte på en timme undvika ett halvårs missförstånd. Den andra delen tror jag är en risk för att den sjukskrivne inte får en hållbar återgång i arbete, säger Thomas Åding.

Är den kraftiga minskningen av antalet samordningsmöten oroväckande i sig?

– Det är svårt att säga, men med tanke på att sjukskrivningstalen ökade så sent som för ett år sedan och att vi fått mer resurser, är det märkligt om vi har färre möten.  Tolkar man också in medierapporteringen kring hur många som är missnöjda med sin möjlighet till rehabilitering tillbaka till arbetslivet så är det något som inte har blivit rätt.

Enligt Thomas Åding visar det här visar att Försäkringskassan fortfarande inte har tillräckligt med resurser för att göra ett riktigt bra arbete.

På senare tid har Dagens Arena och många andra medier rapporterat om att fler får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Kritik från bland annat facket pekar på att regeringens mål om att få ned sjuktalen till nio dagar per person och år gjort att Försäkringskassan gör hårdare bedömningar, vilket bidrar till rättsosäkerhet. Professorn i juridik, Ruth Mannelqvist, menar att många sjukskrivna hinner bli utförsäkrade innan de hunnit få några rehabiliteringsinsatser.

Förra veckan lovade socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) i en artikel på DN Debatt flera åtgärder för att göra sjukförsäkringen bättre och tryggare, bland annat genom att Försäkringskassan ska »växla upp« sitt samordningsansvar.