FOTO: Raul Lieberwith/flickr

METOO Metoo-rörelsen har nått kvinnor som utsatts för hedersvåld. Men trots att vittnesmålen är anonyma är det svårt att få kvinnor att berätta. »Du riskerar att bli av med ditt liv för att du kränkt männens heder«, säger Sara Mohammad, grundare av Glöm aldrig Pela och Fadime.

Sedan meetoo-kampanjen inledes har vittnesmål från tusentals kvinnor strömmat in. Hedersförtryckta kvinnor är en grupp som däremot förblivit tysta. Galaxia Elias vill nu ge röst åt de kvinnor som inte själva vågar berätta. Under hashtagen #underytan har hon intervjuat sex kvinnor som berättar om bland annat tvångsäktenskap, våld och övergrepp.

Men det har varit svårt att få kvinnorna att berätta, ens anonymt, säger Galaxia Elias till Sveriges Radio. Trots att andra kvinnor nu pratar öppet om övergrepp vill de inte medverka, de utsätter sig helt enkelt för fara.

Sara Mohammad är grundaren av Glöm aldrig Pela och Fadime, riksorganisationen mot hedersvåld. Hon är inte förvånad över tystnaden och ser en fara med att man relativiserar hedersförtrycket.

– Här finns har samma problem som redan uppmärksammats i metoo-rörelsen, men också finns ytterligare en dimension, säger hon.

– När du kommer ut med problemet riskerar du att bli av med ditt liv för att du kränkt männens heder, så det är inte konstigt att det är så tyst.

Om kvinnorna som vittnar riskerar sina liv, är metoo verkligen rätt forum för hedersförtrycket?

– Det är rätt forum utifrån aspekten att vi måste våga ifrågasätta den attityd som kränker kvinnors sexualitet och kropp. Tystheten bidrar inte till förbättring, men om man inte erbjuder stöd och skydd och inte stöttar utsatta hela vägen, ja… Jag vill inte bidra till tysthetskulturen ännu mer, men det är helt beroende av vilket stöd kvinnor i dag får.

Exakt hur många som drabbas av hedersförtryck i Sverige i dag är oklart. Enligt en statlig utredning från 2014 utsätts 100 000 killar och tjejer under 25 år för hedersförtryck. Docent Astrid Schlytter, en av Sveriges främsta experter på hedersproblematik, uppskattar att var tredje elever med utländsk bakgrund lever under hedersrelaterade familjenormer. Sara Mohammad efterlyser ett större politiskt ansvar.

– Jag saknar jämställdhetsministern Åsa Regners (S) röst. De som lever under hedersförtryck, som blir våldtagna och sextrakasserade men som inte vågar berätta, konsekvenserna kan hamna om liv och död för dem.

Sara Mohammad tror att ändå att metoo-kampanjen kommer få en positiv effekt för hedersutsatta. Hon berättar att hon träffat flickor som aldrig ens tänkt tanken på att berätta för någon, men blivit inspirerade när de tagit del av någon annans berättelse.

– Det väcker tankar, mod och inspiration när andra berättar, säger hon.

Ytterligare tre metoo-upprop har undertecknats av lärare, medlemmar i nykterhetsrörelsen och verksamma inom hästsport.

3 853 lärare har skrivit under uppropet #ickegodkänt. Vittnesmålen berättar om sexuella trakasserier från såväl elever, som föräldrar, kollegor och rektorer.

– Det är särskilt absurt, med tanke på att vi jobbar med att utbilda barn till demokratiska medborgare, säger initiativtagaren Elinor Holmström till Dagens Nyheter

1089 kvinnor inom hästsporten har undertecknat #visparkarbakut. Kvinnor berättar att de blivit utsatta för övergrepp och våldtäkter som skett redan i den tidiga tonåren. 90 procent av de som rider är kvinnor, inte sällan i beroendeställning till äldre män.

Enligt initiativtagaren Carolin Craford drar sig tjejerna för att berätta om övergrepp i rädsla att inte få fortsätta med sin sport.

Förra veckan startades facebook-gruppen #nykterfrizon som redan har över 500 medlemmar. Vittnen i nykterhetsrörelsen berättar om övergrepp, trakasserier och förminskande.