ledare Förskolans läroplan ger inte utrymme för olika behandling av flickor och pojkar utifrån religiösa eller kulturella traditioner. Ändå visar undersökningen från Malmö att detta är ett problem.

Flickor betalar ett högt personligt pris för den hederskultur som även finns i förskolan.
Hela samhället förlorar när de skolas in i underordning och tidigt berövas sina chanser till ett fritt och jämställt liv.

Krav på strikt könsseparation och kontroll av flickors kropp och kläder kan börja redan när barnen går i förskolan. Det visar en undersökning om hedersnormer vid 13 kommunala förskolor i Malmö.
Den är en uppföljning av Heder och Samhälle, den hittills största forskningsrapporten om hedersrelaterat våld och förtryck av unga. Där visades utbildningssystemets oförmåga att skydda skolungdomar från hedersförtryck i Sveriges tre största städer. Var femte Malmöelev i nian beskrev en utsatthet.
I den nya rapporten handlar det om barn som kan vara deras småsyskon.

Det blir inte lättare av att hedersnormer även finns hos anställda.

Uppdraget att ge alla barn en likvärdig utbildning och »motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling« är centralt i Förskolans läroplan.  Den ger varken utrymme för slöjtvång, religiös påverkan eller hedersnormer.
Ändå är det just detta som sker.

Undersökningen från Malmö berättar om flickor som inte får spela fotboll, inte delta i gymnastiken, inte klättra i träd, leka i buskarna eller smutsa ner sig. Som måste ha heltäckande kläder och slöja, även när det hindrar dem.
Som säger: »jag får inte, men min bror får…«.
Här finns barn som drömmer om det »otänkbara«, att gå i simskola eller dansskola. »Men gör det inte. Men hoppas…«.
På en förskola finns den ledsna pojken som inte vill inte övervaka sin syster, som föräldrarna säger att han måste.
På ett stort antal förskolor ställer föräldrar krav på leksaker och böcker, vad deras barn får leka, vilken roll barnet tillåts ha i leken.
Pojkar ska inte gråta, inte laga mat, inte klä ut sig i klänningar eller i rosa, Däremot accepteras att de är busiga och våldsamma, medan flickorna ska vara snälla och lydiga. Även pojkar förlorar på hedersnormer.

Redan i början av 1990-talet uppmärksammade förskolepersonalen vid avdelningarna Tittmyran och Björntomten hur olika de behandlade flickor och pojkar.
Att jämställdhetsarbetet fungerar dåligt på ett stort antal förskolor, visade Skolverkets granskning 2017.
Men det som kommer fram i Malmö går långt utöver diskussioner i förskolan om »flickigt« och »pojkigt« beteende, understryker doktoranden Hanna Cinthio, som skrivit rapporten.
Det som sticker ut är två faktorer:

  • Kraven från föräldrar på total könsuppdelning där flickor och pojkar överhuvudtaget inte ska vara tillsammans i verksamheten. Barn av olika kön ska inte sitta bredvid varann, inte hålla handen, inte vila i samma rum. Inte leka ihop.
  • Den starka laddningen av den nakna kroppen redan kring de mycket små barnen.  Flickorna tillåts inte visa armar och ben, ens när det är mycket varmt. Barn får inte sova enbart i blöja. En treårig flicka får inte ta av slöjan fast hon tycker den kliar. Pojkar instrueras att hålla koll på flickornas klädsel.

Det blir inte lättare av att hedersnormer även finns hos anställda. En del är själva utsatta och får exempelvis inte arbeta tillsammans med män.
Det är så långt från förskolans uppdrag man kan komma och kräver stora kommunala satsningar på välutbildad personal och på de tydligare riktlinjer personalen efterlyser.
När liknande förhållanden i Göteborgs förskolor avslöjades av GP 2018 ledde det till att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) »rasade«. Huvudmännen i de största kommunerna kallades till möte. Men sedan verkar inte mycket ha hänt.
Skolverket har inte ägnat sig åt frågan, men den måste upp på bordet. Nu överges professionen av staten när det istället krävs tuffare tag.

Rapportförfattaren Hanna Cinthio har helt rätt i att personalen har ett jättesvårt uppdrag när de ska värna barnens rättigheter samtidigt som de ska vara inkluderande och respektfulla gentemot olika kulturer. Skolverket behöver lösa upp de motstridiga förväntningarna i förskolans läroplan och ta ett tydligare ansvar för att pojkar och flickor får ett värdigt liv.

Om hedersnormer tillåts råda redan i förskolan riskerar flickorna inte bara att få sin barndom begränsad. Utan också att de fortsätter vara underordnade och kontrollerade som unga, som vuxna, hemma och i arbetslivet. Det påverkar deras frihet, hälsa, inkomster och kontaktnät – och även samhällsekonomin:
Om flickorna trycks ner och hindras i sin utveckling förlorar framtida arbetsgivare kompetenta medarbetare.

Arbetsmarknaden tappar ett antal kvinnor som kunnat bli brandmän, poliser och lärare. Arbetskamrater går miste om stimulerande kolleger.
De kvinnor som tillåts jobba får förmodligen nöja sig med lågbetalda yrken på deltid och timme
Pojkar kommer inte att få se sina mödrar gå till jobbet. Män kommer att få färre jämställda partners.
De offentliga finanserna kommer därmed att bli väsentligt svagare eftersom även skatteintäkterna per person bli lägre.
Skattepengar till utbildning ska inte subventionera flickors underordning.
Inget talar för att det finns en opinion för det.