Albins folkhögskola, Landskrona. Foto: Privat/insänt.

Dagens Arena har granskat den fackligt drivna Albins folkhögskola i Landskrona. Det vittnas om stora arbetsmiljöproblem och ett starkt intresse från huvudmannen att driva en ”facklig skola”. Vilket ska ha lett till en eftersatt allmän linje, infekterade konflikter och psykisk ohälsa såväl bland lärare som i styrelsen.

– Det är en massa LO-folk som sitter i styrelsen och ändå har folkhögskolan den sämsta arbetsmiljön, säger en tidigare styrelseledamot.

Det stormar på Albins folkhögskola i Landskrona. Folkhögskolan är belägen i det ”gamla posthuset” vid centrum och drivs av regionala LO-förbund i Skåne. Skolan erbjuder fackliga kurser, bland annat arbetsmiljöutbildningar. Men de senaste åren har Albins själv haft stora arbetsmiljöproblem.

Sedan 2014 har 20 lärare på skolan varit långtidssjukskrivna och 50 personer har slutat, varav 25 har varit lärare på allmän linje. På bara tre år har skolan haft fyra rektorer. Samtidigt har Albins haft ekonomiska problem. 2021 gick skolan back fem miljoner och i höstas pratades det öppet om konkurshot, vilket Helsingborgs Dagblad, som skrivit flera artiklar om turbulensen på Albins, var först att rapportera om.

Efter att anställda skickat brev och visselblåst till Folkbildningsrådet, där de berättar om sin situation och om hur ”tiotals miljoner försvunnit från skolans buffert”, har rådet nu inlett en granskning av skolan. För andra gången på två år.

– Skolan producerar sjukskrivningar, säger en lärare till Dagens Arena.

Dagens Arena har pratat med ett tiotal personer, både lärare, tidigare anställda, före detta styrelseledamöter och andra med god insyn i såväl skolan som styrelsen. Enligt våra källor är situationen som värst på den allmänna linjen, som erbjuder invånare i Landskrona att komplettera gymnasiebetyg. Där är tre av sex lärare långtidssjukskrivna i dag och arbetsbelastningen hög. Flera berättar också att det finns ett intresse från huvudmannen att i så stor utsträckning som möjligt driva en ”facklig skola”.

– De har fått hybris, de vet inte vad en folkhögskola är. Det har aldrig varit en facklig skola, det är en folkhögskola som ägs och drivs av facket, säger före detta styrelseledamoten José Gasalho.

Han påpekar att facket har startat upp en folkhögskola vars huvudsyfte är att hjälpa arbetslösa i Landskrona att komma på fötter, låta invånarna komplettera betyg, läsa svenska för invandrare och erbjuda yrkesutbildning som socialpedagog.

En folkhögskola har stor frihet att bestämma sina kursers volymer, men ett krav från Folkbildningsrådet är att minst 15 procent ska vara allmän kurs. Flera av dem Dagens Arena har pratat med menar att ledning och styrelse brister i hur de fördelar utbildningarna och att detta är en stor orsak bakom arbetsmiljöproblemen, och att detta även går ut över deltagarna.

En lärare på skolan berättar att allmän linje har skiftat mycket i storlek under de senaste åren. År 2019 stod allmän kurs för 45 procent av utbildningarna, och nu endast 35 procent. Enligt läraren har det från ledningen uttalats att den allmänna linjen används som ”ett sätt att reglera de fackliga utbildningarnas ekonomi”.

– Konsekvensen av att de ökar och minskar vår utbildning är att vi aldrig får landa. Och det drabbar kvaliteten på utbildningen när vi aldrig får jobba in ett arbetssätt och komma igång med nytt arbetslag och ny ledningsstruktur, säger läraren.

I ett mejl till skolans rektor från februari uttrycker Folkbildningsrådet sin oro över situationen på skolan, och huruvida den lever upp till kraven för att erhålla statsbidrag: ”Utifrån våra möten med er i skolledningen ser vi att det finns allvarliga brister i kunskap om kraven på allmän kurs, behörighetsgivning, omfattningskrav och folkhögskolans omdömessättning”.

Även den fackliga riksföreningen Sveriges Lärare Folkhögskola är starkt kritiska till förhållandena på Albins. De skriver till Folkbildningsrådet att situationen på folkhögskolan, med så många sjukskrivningar och stor arbetsbelastning för lärarna, gör att myndighetsutövandet och deltagarnas rätt till adekvat bedömning starkt kan ifrågasättas.

”Situationen för våra medlemmar och deltagarna på Allmän kurs är idag långt ifrån tillfredsställande och från fackligt håll kan vi inte se detta utan att med alla medel uppmärksamma och försöka påverka situationen”, skriver Sveriges Lärare Folkhögskola till rådet.

Något som särskilt kritiseras från fackligt håll är att Albins nya ledning, sen i höstas, beslutat att lärare på allmän linje ska ha 100 procent arbetsplatsförlagd tid, från 7:30 till 17:06. ”En extrem tolkning” av det centrala arbetstidsavtalet, menar Sveriges Lärare Folkhögskola.

– Det är väldigt ironiskt att skolan har arbetsmiljö som paradgren. Man kan gå med på jättemycket för att rädda skolans ekonomi och förstå att det görs besparingar, men de förankras inte med oss utan kommer som små bomber. Det skadar arbetsmiljön väldigt mycket, säger en lärare.

Sveriges Lärare Folkhögskola framhåller också till Folkbildningsrådet, och våra källor bekräftar, att fackets lokala förtroendevalda inte orkar fortsätta vara i den rollen, och väljer att sluta, på grund av bristerna i samverkan med arbetsledning.

Situationen ska ha börjat eskalera omkring år 2020, då ett par nya styrelseledamöter och några fackliga lärare på skolan, med nära koppling till styrelsen, började driva att rörelseutbildningarna skulle utgöra en större majoritet av folkhögskolans utbildningar. De ville ha flera kurser och fler fackliga lärare, på bekostnad av allmän linje.

Den dåvarande rektorn och några i styrelsen motsatte sig detta och varnade för hur det skulle komma att påverka de andra kurserna, och för att man skulle behöva lägga ned socialpedagoglinjen. ”Det skulle åtminstone för omgivningen te sig något besynnerligt att lägga ner en bristyrkesutbildning med över 200 sökande till 20 platser”, skrev rektorn i ett brev till styrelsen.

Under former som beskrivs som kuppartade av Dagens Arenas källor beslutade styrelsen att rektorn inte längre kunde sitta kvar. Han köptes ut för ”ett sjusiffrigt belopp”. Och det är inte första och sista gången personal köpts ut.

– Mycket av skolans pengar har gått åt till att köpa ut personal som blivit uppsagda på felaktiga grunder. Jag vet inte för vilka belopp, men det har varit förhandlingar och det brukar aldrig bli billigt, säger en källa med god insyn i styrelsen.

En tidigare anställd på skolan säger att de snabba förändringarna man ville genomföra riskerade att gå så fort att verksamheten inte skulle hinna med att ställa om på ett sätt som varken kunde garantera god arbetsmiljö eller att skolan klarar av att leva upp till Folkbildningsrådets krav. Personen såg också att det var just allmän linje som skulle drabbas värst.

– Jag såg även att ekonomin skulle påverkas negativt av förändringarna och det ville jag inte vara med i, säger personen.

Konflikten växte i styrelsen så till den grad att även där började ledamöter uppleva psykisk ohälsa. Och den har satt djupa spår i LO-distriktet.

– Jag har varit aktiv i arbetarrörelsen rätt länge och aldrig mått så dåligt som jag gjorde på styrelsemötena. Det är en massa LO-folk som sitter i styrelsen och ändå har folkhögskolan den sämsta arbetsmiljön, säger en tidigare styrelseledamot.

José Gasalho, som är studieansvarig på IF Metall Sydvästra Skåne, berättar att situationen på Albins har lett till att hans avdelning tagit beslut om att inte skicka fler deltagare till skolans fackliga kurser.

– Jag vill vara så långt ifrån den skolan som möjligt. De är inte kapabla att lösa det här problemet, säger han.

I visselblåsningen till Folkbildningsrådet hävdas också att ”anställda med kopplingar till huvudmannen har fått bilar, klockor och dyra 1:a klass-biljetter” betalda av arbetsgivaren. Och att fyra anställda startade egen fackklubb och fick ut upp till 100 000 kronor var i facklig övertidsersättning under ett år, ”medan ordinarie fackliga inte fick någon ersättning i tid eller pengar”.

Detta säger Albins tillförordnade rektor och tidigare styrelseordförande Rosa Andersson inte alls stämmer.

– Nej, så är det absolut inte. Den ersättning som betalats ut är godkänd av ledningen, den är redovisad och utbetald enligt alla regler. Bilar och klockor har vi inte betalat, i så fall får någon visa ett underlag på kvitto för det är ingenting vi har överhuvudtaget, säger Rosa Andersson.

Rosa Andersson slår ifrån sig kritiken om arbetsmiljön och en eftersatt allmän linje. Hon menar att det har varit en turbulent period i början på året på grund av organisationsförändringar som ska genomföras samtidigt som det har varit många sjuka. Men det finns inga planer på att driva en ”facklig skola”.

– Det här är en folkhögskola och allmän linje är av stor vikt för hela skolan. Det finns en samverkan och kommunikation med arbetsplatsombuden, de har representanter i styrelsen och får information därifrån. Problemet är att när det sker förändringar tas det emot olika bra, säger hon.

Hon håller inte heller med om Folkbildningsrådets oro över brister i kunskap om kraven på allmän kurs eller behörighetsgivning och omdömessättning.

– Vi har den kompetens vi behöver utifrån behörighetssättning. Det har varit turbulent i början på året men vi har gjort ett omtag och arbetat med denna fråga. Vi har flera som är sjuka och vi har behövt få in vikarier som har kunskap i ämnena och ha en kontinuitet kring dem.

Vad gäller Albins ekonomi är skolan inte konkurshotad enligt Rosa Andersson. Men ekonomin är ansträngd i och med omorganiseringen och att regeringen dragit in pandemistödet, 500 miljoner kronor, till folkhögskolorna.

Arbetsmiljön har länge varit ett problem på Albins, hög personalomsättning och många sjukskrivna. Och lokala förtroendevalda orkar inte fortsätta på grund av dålig samverkan med arbetsgivaren. Det här är väl inte förenligt med fackliga principer?

– Vi är en rörelsefolkhögskola som har en tanke utifrån det fackliga arbetet. Vi följer och arbetar utifrån lagar och avtal som finns. Det finns en samverkan och kommunikation med arbetsplatsombuden, de har representanter i styrelsen och får information därifrån. Problemet är att när det sker förändringar tas det emot olika bra, säger Rosa Andersson.

Dagens Arena har försökt att få kommentar från både Folkbildningsrådet och Sveriges Lärare Folkhögskola, men de vill inte uttala sig på grund av pågående ärende på Albins.

Om ni har tips på granskningar hör gärna av er till oss på Dagens Arena.