Remissinstanserna är kritiska till Ulf Kristerssons förslag på nya regler för arbetsprövning. Det är tveksamt om förslaget kommer innebära en uppmjukning – något som oppositionen krävt.
Efter två riksdagsbeslut och ett hot om misstroendevotum tvingades socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att backa om reglerna för arbetsprövning efter 180 dagars sjukskrivning.
Från oppositionens horisont tycktes det som att man tvingat fram en uppmjukning av reglerna. Men den promemoria som gått på remiss möts nu av kritik. Många remissinstanser anser att Ulf Kristerssons förslag är i det närmaste ett hafsverk och att det är otydligt om regeringen verkligen har för avsikt att följa riksdagsmajoritetens vilja.
Tveksamt om det blir mjukare sjukregler
Sveriges största byrå för arbetsrätt och försäkringsrätt, LO-TCO Rättsskydd uttrycker tveksamhet kring om Ulf Kristerssons förslag verkligen följer riksdagen vilja. I promemorian framkommer det nämligen inte att syftet med förändringen är att mjuka upp regelverket:
”Utifrån den debatt som föregått riksdagsbeslutet om återinförande av begreppet ’normalt förekommande arbete’ torde syftet med återinförandet vara att mjuka upp bedömningen av arbetsförmågan vid rätten till sjukpenning. Denna uppfattning framkommer dock inte av departementets promemoria.”
Ulf Kristersson har tidigare hävdat att det är väldigt stor skillnad mellan den nuvarande prövningen och den mjukare prövning som oppositionen föreslår. Men Kristersson har nu ändrat sig. I dag säger han att det ”i princip” inte är någon skillnad mellan de gamla och nya reglerna för arbetsprövning.
Den tolkningen återfinns i promemorian. Den får också stöd i Försäkringskassans remissvar. Detta samtidigt som Försäkringskassan efterlyser att regeringen måste tydliggöra hur begreppet förhåller sig till det övriga regelverket. För, som Försäkringskassan konstaterar:
”Sedan begreppet byttes ut har emellertid även sjukförsäkringsreglerna i övrigt i hög grad förändrats.” och ”[…] tillämpning av reglerna för bedömning av arbetsförmågan bedöms snarare ha med rehabiliteringskedjans tidsgränser att göra”.
Tolkning på felaktiga grunder
Som Dagens Arena har kunnat visa i granskningen ”Så svängde ministern” bygger Kristerssons – liksom Försäkringskassans – argumentation om att de två begreppen inte skiljer sig åt på att man bortser från den viktiga regeringsrättsdom som kom 2008.
Det är dock en dom som flera remissinstanser återkommer till.
”Det tidigare använda begreppet har en annan innebörd, som genom rättslig prövning fått en tydligare uttolkning, inte minst genom regeringsrättens avgöranden. […] Handikappförbunden underkänner promemorians slutsatser om att skillnaderna i begrepp skulle ge en marginell skillnad i tillämpningen”, skriver Handikappförbundet.
”Vi menar tvärtom att begreppen i teorin är mycket snarlika men att i praktiken har Försäkringskassan gjort stor skillnad på begreppen. Det går inte att bortse från att det vägledande avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen kom först i april 2008 och sålunda inte hann få något genomslag i tillämpningen” skriver LO-TCO Rättsskydd.
Även förvaltningsrätten i Malmö ifrågasätter regeringens nedtoning av de två begreppen:
”Det förs dock i promemorian inget resonemang om den betydelseskillnad som faktiskt ändå måste anses finnas. Detta kan på kort sikt medföra svårigheter för de som har att tillämpa lagstiftningen.”
Begreppet införs bara tillfälligt
I promemorian står i klartext att återgången till begreppet om normalt förekommande arbete ska vara temporärt. Flera remissinstanser påpekar att det kan påverka hur prövningen av arbetsförmågan tolkas. Inspektionen för Socialförsäkringen skriver:
”Den ökade spridningen i hur nya regler tolkas riskerar i en sådan situation att kvarstå under en längre tid, eftersom det inte finns samma intresse av att hitta en gemensam tolkning av ett begrepp som ändå ska bytas ut.”
Handikappförbudet uttrycker också skarpa invändningar:
”Att tillfälligt återgå till det tidigare begreppet, och redan från början signalera att det är temporärt är inte seriöst. Det ger fel signaler till tillämpande myndigheter och skapar onödig oro för de enskilda.”
Reglerna träder i kraft den 1 juli 2012, men kommer inte att gälla retroaktivt. Det innebär att en persons arbetsförmåga kan prövas mot båda begreppen, något som kammarrätten i Jönköping påpekar kan leda till förvirring.
”[…] förslaget till övergångsbestämmelser får den konsekvensen att olika kriterier för rätt till ersättning kan komma att tillämpas i ett och samma överklagat ärende för tiden före respektive fr.o.m den 1 juli 2012, vilket för den enskilde kan framstå som märkligt”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
