Anna Hedenberg och Anna-Clara Hellstadius. Foto: Olle Bergvall

Bostäder Allmännyttiga Familjebostäder vill renovera ett kvarter på Södermalm i Stockholm och chockhöja hyran med över 100 procent. Något som väckt starka reaktioner bland hyresgäster som inte kommer ha råd att bo kvar.

I ett pittoreskt kvarter på Södermalm i Stockholm, bland designaffärer, parker och hippa caféer och pubar, planerar allmännyttiga Familjebostäder att upprusta de nästan sekelskiftsgamla hyreshusen. Enligt plan ska genomförandet inte starta förrän 2024, men Familjebostäder har redan nu gått ut med information till hyresgästerna om att de avser att höja hyran med 95-120 procent efter renoveringen.

Detta har väckt stor oro och frustration bland hyresgästerna. Lägenheterna består främst av ettor och tvåor, bara en eller annan trea, och många som bor här är äldre och ensamstående.

– Många av mina gelikar, pensionärerna, är mycket oroliga. De är helt paralyserade av siffrorna, säger Anna Hedenberg, 81 år, som bott i huset sedan 2007.

Dagens Arena möter henne och Anna-Clara Hellstadius, 67 år, i den lummiga innergården. De är uppgivna, men också pålästa, engagerade och fast beslutna om att lyfta konsekvenserna av Familjebostäders planer. En sådan extrem hyreshöjning skulle tvinga de båda att flytta därifrån. 

– Vi har fått intrycket av att flera här inte vill höja rösten, för de tror att det kan få negativa effekter. Men vi har bestämt oss för att försöka påverka. Jag har bott här sedan 1986 och pensionerade mig för ett och ett halvt år sedan, och jag kommer inte ha råd att bo kvar, säger Anna-Clara Hellstadius.

Hon bor i en etta på 44 kvadratmeter och betalar i dag en hyra på omkring 4 500 kronor. Familjebostäder har gett hyresgästerna två alternativ på standard efter renoveringen. Något som välkomnats av politikerna i Stockholms stad, eftersom det skulle ge fler hyresgäster möjlighet att bo kvar. Men alternativen innebär att Anna-Clara Hellstadius kan välja mellan en hyra på 9 000 kronor, eller 8 600 kronor. För Anna Hedenbergs etta på 37 kvadratmeter skulle hyran höjas från ungefär 3 800 kronor till närmare 8 000.

– Det är ett hån. Jag hade räknat med 40-50 procents höjning, som är det vanliga vid renoveringar, då hade jag klarat mig med ett sparsamt liv. Men jag klarar inte hundra procent. Jag vill helst bo kvar så länge som möjligt. Jag är så gammal ändå och vet inte om jag orkar med en flytt, säger hon.

En tvåa på 67 kvadratmeter har i dag en hyra på 6 500 kronor som efter renoveringen kan höjas till 11 600 kronor. För en etta på 39 kvadratmeter kan hyran höjas från drygt 3 900 till 8 000 kronor. Om Familjebostäder får som de vill.

Anna-Clara Hellstadius säger att argumentet från Familjebostäder är att hyran i dag är så låg. Men när de tog upp det med Hyresgästföreningen fick de svaret att det snarare är ett tyckande än en sanning, eftersom hyran är förhandlad.

– Om det hade varit så att Familjebostäder tycker att standarden är för hög i förhållande till hyran hade de kunnat lyfta det i sina förhandlingar. Det här är en förhandlad hyra och det ska inte slängas i ansiktet på oss så att vi ska känna skuld över att vi har låga hyror, säger Anna-Clara Hellstadius.

Dessutom menar hon och Anna Hedenberg att underhållet av huset är eftersatt. Hittills har Familjebostäder endast reparerat det som har varit trasigt, exempelvis återkommande vattenskador. Anna Hedenberg och Anna-Clara Hellstadius vänder sig därför inte emot stambyte och upprustning. Men att Familjebostäder samtidigt höjer standarden med lyxåtgärder, som parkett i köket, för att kunna höja hyran, anser de är fel. Det kommer att tränga bort många av hyresgästerna och går stick i stäv med politikernas intresse av att minska segregationen, menar de.

Anna-Clara Hellstadius har varit med och sett omvandlingen av Södermalm, från ett område vars signum var att blandade grupper bodde här, till att ha blivit allt mer homogent med främst övre medelinkomsttagare.

– Innerstäderna töms på låg- och medelinkomsttagare. Hur rimmar det med kommunens bostadsförsörjningsansvar? Det retar mig något fruktansvärt att icke-bostadspolitiken leder till uppdelningen mellan de som har, de som inte har, de som äger och de som inte äger, säger Anna-Clara Hellstadius.

Kristoffer Burstedt är förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen. Han säger att en hyresvärd som yrkar på mer än 100 procents hyreshöjningen är snudd på unikt.

– Det är sorgligt att se att allmännyttan ägnar sig åt det här. De lämnar samhällsansvaret för att i stället jaga så höga hyror som möjligt. Vi gör vårt yttersta i förhandlingarna för att få till rimliga hyror, men det är uppenbart att staten och politikerna också behöver ta ett större ansvar.

Kristoffer Burstedt menar också att det vi ser nu är att de sista låg- och medelinkomsttagarna trycks ut från innerstan. Och att de sista resterna av rimliga hyror försvinner. Men det händer överallt i hela landet. Även i förorterna.

– Det är precis det här vi pratar om när vi pratar om renovräkning. Det är att hyresvärden vill ha renoveringshyror som tvingar folk från sina hem. I praktiken är det en vräkning, hyresgästerna har rätt men inte råd att bo kvar.

Vad kan Hyresgästföreningen göra för att det inte ska bli en sådan här kraftig höjning?

– I förhandlingarna lyckas vi i princip alltid trycka ned nivån från vad hyresvärden yrkar på. Men hur mycket vi lyckas trycka ned här törs jag inte svara på. De tar i mer än andra och förhandlingarna är inte inledda än, säger Kristoffer Burstedt.

Lott Jansson är kommunikationschef på Familjebostäder. Hon framhåller vikten av att husen rustas upp. Och att de följer den förhandlingsordning som finns, samt bruksvärdesprincipen, när det gäller hyressättningen.

– Vi vill att huset ska stå i hundra år till. Det är skälet till ombyggnationerna. Sen gör vi en bruksvärdesprövning, grunden till den är att likvärdiga lägenheter med likvärdiga förutsättningar ska ha samma hyra. Vi tycker att det är viktigt att värna om förhandlingsordningen och bruksvärdessystemet.

Det är extremt höga hyreshöjningar Familjebostäder yrkar på. Ser ni inte själva att det här riskerar att tränga bort människor med lägre inkomster?

– Vi har gått ut väldigt tidigt och redovisat vad vi kommer att ta med oss in i förhandling med Hyresgästföreningen. Så att vi kan ha en tidig dialog med hyresgästerna. I många andra fall kommer hyran sent i processen. Och det är svårt för hyresgästerna att förhålla sig till dialogen och samråden kring vilka åtgärder som ska göras när de inte vet hur det slår på hyran. Nu är vi tydliga tidigt med vad det kan bli. Men vi är bara i början på den här resan, slutresultatet vet vi inte förrän det är förhandlat och klart.

Är inte risken med att gå ut såhär tidigt med vad ni vill höja hyran med att hyresgäster blir oroliga och redan nu känner att de måste flytta?

– Det är en svår avvägning. Om vi inte går ut med en uppskattning tidigt kan det vara svårt för hyresgästerna att förhålla sig till processen, för de vet inte vart det kan landa. Antingen väntar man tills det är förhandlat och klart. Då kommer siffran väldigt sent. I det här fallet har vi valt att snarare ha med det här in i dialogen med hyresgästerna inför diskussionen om åtgärderna och de samråd som ska hållas.

Tänker ni inte att det här går stick i stäv med det bostadssociala ansvar som allmännyttiga bostadsbolag har?

– Vi är väl medvetna om att de påverkar våra hyresgäster mycket. Vi har ingen ambition om att göra mer än vad vi tycker fastigheten behöver i form av renoveringar och ombyggnation. Men när vi renoverar och bygger om leder det alltid till hyreshöjningar, det är så renoveringarna betalas. Och det är inte för att skapa en extra vinst hos oss utan för att kostnaderna ska gå ihop och fastigheten kunna stå i många år till.

Från politiskt håll pratas mycket om att motverka segregation. Strider det inte mot det målet, att människor med lägre inkomst trängs ut från innerstan? Ska inte de också kunna bo där?

–Vi utgår från fastighetens behov och att vi ska ha bra boendemiljöer för våra hyresgäster. Det handlar också om bostädernas långsiktiga hållbarhet, om nya bygg- och miljökrav. Det finns inga andra faktorer som spelar in. Det är en fastighet som inte renoverats på länge och som behöver byggas om. Det finns en ordning gällande hyran som vi följer. På så sätt är vi ett kommunalt bostadsbolag som tar hand om och sköter våra fastigheter. Vi vill ha bra bostäder för våra hyresgäster, säger Lott Jansson.