Folknykterhetens dag. Östersund 1962. (Bild: Stiftelsen Jamtli)

arkivbilden I snart hundra år har Kristi himmelsfärdsdag även inneburit nykterhetsrörelsens stora dag. Vi kollar in Nykterhetsfolkets dag i bildarkiven.

Sedan 1925 är Kristi himmelsfärdsdag även Folknykterhetens dag i Sverige. Från början hette firandet Nykterhetsfolkets dag, och initiativet togs av Nykterhetsrörelsens landsförbund.

Redan i mitten av 1800-talet hade nykterhetsrörelsen samlat 100 000 medlemmar, och i takt med att även arbetarrörelsen organiserades i slutet av förra seklet växte rörelsen sig än starkare genom olika grenar.

 

Affisch för rusdrycksförbud 1922.

 

Problemen med svenskarnas alkoholkonsumtion och nykterhetsrörelsens starka organisering ledde till en folkomröstning om rusdrycksförbud 1922. Förbudsivrarna förlorade knappt (49 procent röstade för ett förbud), och nykterhetsrörelsen fick anledning att hitta nya vägar att få medborgarna att inta en mer restriktiv hållning till spriten. En nationell dag blev ett av dessa sätt. Och i museernas bildarkiv återfinns många av sammankomsterna.

 

Medlemmar i Nykterhetslogen demonstrerar på Folknykterhetens dag. Fotot taget i centrala Hoting,
tidigt 1940-tal. (Bild: Stiftelsen Jamtli)

 

Auktion i Bohuslän på Nykterhetsfolkets Dag 1947. Bild Arne Andersson / Bohusläns museum.

 

Folknykterhetens dag i Gävle 1949. Demonstrationståg till Boulognerskogen. Bild: Carl J Larsson / Länsmuseet Gävleborg

 

Folknykterhetens dag i Östersund 1956. Bild: Stiftelsen Jamtli

 

Sedan 2003 är firandet utsträckt till en hel vecka i anslutning till helgdagen; Folknykterhetens vecka. Den arrangeras av olika nykterhetsorganisationer inom SLAN, Sveriges landsråd för alkohol- och narkotikafrågor. den brukar också få uppmärksamhet då ungdomsorganisationer inom nykterhetsrörelsen brukar testa efterlevnaden av åldersgränser för inköp av folköl.

Årets tema för veckan är Alkohol, graviditet och spädbarns hälsa. Inte helt oväntat så är firandet digitalt med anledning av rådande läge.