Varannan dag har någon fallit och skadat sig allvarligt i de stillastående rulltrapporna i Stockholms t-bana. ”En direkt följd av att de står still”, säger skyddsombudet.

Från mitten av februari till mitten av mars har SL noterat sjutton allvarliga fallolyckor i de stillastående rulltrapporna. Det visar tillbudsstatistik som Dagens Arena har tagit del av. Det handlar om ungefär en allvarlig olycka varannan dag.
– En sån mängd olyckor har man inte när rulltrapporna är igång. Det är en direkt följd av att de står still och att de är direkt olämpliga att gå i, säger Elektrikernas regionala skyddsombud, Per Abrahamsson, som till vardags jobbar som montör av hissar och rulltrappor.

I SL:s rapportering av olyckorna är noteringarna korta. Det är svårt att veta hur allvarligt skadad personen blivit och berättelserna slutar oftast med att ambulans tillkallas.

Klockan tio på kvällen den 16 mars vid Östermalms tunnelbana: ”Man på väg ner för rulltrappan ramlar i en av de stillastående rulltrapporna. Ambulans anländer och tar med sig mannen”.

Den nionde mars, tjugo över åtta, Zinkensdamm. ”En medelålders man har ramlat i den stillastående rulltrappa 25201 då han var på väg ner till plattformen. Mannen är vaken men blöder från huvudet.” Mannen får åka ambulans till Södersjukhuset.

Kvart i nio den 25 februari: ”En person ramlade i den stillastående rulltrappa 03. Ovp skickades till platsen, tillkallar i sin tur Ambulans då personen har brutit/stukat foten rejält och kan inte ta sig upp till biljetthallsplanet. (Mannen uppfattas som berusad).”

Enligt Per Abrahamsson är det väl känt att stillastående rulltrappor orsakar betydligt fler olyckor än de som rullar normalt. Bland annat på grund av att varje rulltrappsteg är betydligt högre än ett normalt trappsteg.
– Rulltrappor är inte till för att gå i. De är till för att stå still och åka med i, säger han.

Ansvarig på SL är Fredrik Cavalli-Björkman. Han håller med om att det finns en viss förhöjd risk för olyckor när rulltrappan står still. Men enligt honom har det inte skett någon ökning av olyckorna.
– Det är naturligtvis inte bra när folk trillar i våra trappor. Men det trillas i trapporna kontinuerligt. Just nu kan vi inte se att det är någon extra mycket mera trillande. Det trillas normalt om man får säga så, säger han.

Skyddsombudet Per Abrahamsson är kritisk till att SL tagit lätt på de förhöjda riskerna. Enligt honom har det inte presenterats någon riskanalys inför beslutet att stoppa 39 rulltrappor, vilket ett företag bör upprätta.

Enligt Fredrik Cavalli-Björkman har SL gjort en riskanalys. Men den är inte offentlig.
– Vår riskanalys är fortfarande ett arbetsdokument, ett arbetsmaterial som vi inte lämnar ut i det här skedet, säger han.

Hur kommer det sig?
– Ja, det är inte färdigt helt enkelt, vi jobbar fortfarande med den.

Men ni stoppade trapporna för en och en halv månad sedan?
– En riskanalys har man för hela aktiviteten. Den jobbar man på, det är ett levande dokument.

Men en riskanalys är ju någonting man gör innan?
– Vi gör riskanalyser hela tiden.

Men jag vill alltså ha riskanalysen ni gjorde innan ni stoppade trapporna?
– Det dokumentet har vi inte fastställt ännu. Det är en del av vårt arbete att jobba med alla risker hela tiden.

Riskanalysen ni gjorde för en och en halv månad sedan är alltså inte färdig?
– Det är ett arbetsdokument som fortfarande är öppet.

Hur kan man fortfarande arbeta med en riskbedömning inför ett beslut man tog för en och en halv månad sedan?
– Alltså, vi har ju en riskanalys för hela det är arbetet. Det är ju inte så att vi gör en riskanalys ena dagen och så gör vi en den andra dagen. Utan det är en riskanalys för hela arbetet, säger Fredrik Cavalli-Björkman.

Skyddsombudet Per Abrahamsson har aldrig hört talas om en riskanalys som pågått så länge.
– Det är väldigt märkligt. När man tog beslutet att stänga av rulltrapporna borde man ha gjort en ganska snabb riskanalys. Nu ska vi stänga av här, vad blir följden av det? Det är något man gör innan ett beslut, säger han.

Per Abrahamsson ställer sig frågande till vilket ansvar SL tagit för att förebygga olyckorna.
– Om man ska göra så här pass omfattande saker är det ganska självklart att man måste göra en riskanalys. Så frågan är vilket ansvar man har tagit för alla de som nu ramlat i rulltrapporna, säger han.