Gudrun Brunegård, Patrik Reslow, Kristina Axén Olin (Bild: Fredrik Wennerstrand) och Fredrik Christensson.

skolsekretess Alla tycks nu så snabbt som möjligt vilja lösa frågan om den nya sekretessen för skolstatistik. Förutom flera nya förslag för att kringgå sekretessreglerna, är flera partier för eller öppna för en offentlighetsprincip som föreslagits redan för flera år sen.

I fredags presenterade Skolverket och SCB, på regeringens uppdrag, förslag på hur man ska kunna kringgå eller upphäva sekretessen som numera gäller för så gott som alla uppgifter som rör skolor; bland annat elevsammansättning, genomströmning av elever och betyg.

Sekretessen för skoluppgifterna, som varit offentliga och möjliggjort jämförelser mellan skolor i många år, är en följd av att SCB 2019 bestämde sig för att omtolka regelverket och tillämpa en strängare syn på skolstatistiken, där de uppgifter som rör friskolor kan antas handla om ekonomiska förhållanden och därmed skada den enskilda skolan om de kommer ut. Kammarrätten i Göteborg har bekräftat SCB:s tolkning av lagen.

Det här är bakgrunden till att regeringen gav Skolverket och SCB i uppdrag att hitta alternativa sätt att tillgängliggöra statistiken, som enligt Skolverket hotar både möjligheten att genomföra nationella prov och att fördela statsbidrag efter behov.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) sa i fredags att det viktigaste är att snabbt »få igenom ett förslag som går igenom riksdagen och som löser det akuta problemet som uppstått«, men hon har inte sedan dess kommenterat vilket av Skolverkets förslag som skulle vara bäst.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson är tydlig med att de förslag för att kringgå sekretessen som myndigheten lägger fram inte på något sätt kommer att vara enkla att genomföra.

– Nej, när vi tittar på tidsperspektivet kommer alla de här lösningarna att ta tid. Det är inget som kommer vara färdigt om några månader eller ett år ens. Det kan ta flera år att genomföra, sa han till Dagens Arena.

Han sa också att regeringen kan behöva lägga fram en snabbare lösning som löser problemet inför skolvalen nästa termin. Anna Ekström har inte velat ge någon intervju i veckan, uppgifterna från departementet är att man analyserar de förslag som Skolverket och SCB har presenterat.

Sedan 2018 finns en färdig lagrådsremiss om att införa en offentlighetsprincip även för fristående skolor genom att dessa jämställs med myndigheter, så de får samma villkor som kommunala skolor. Förslaget lades aldrig fram för riksdagen, och lagrådet hade invändningen att offentlighet för friskolor drivna av börsnoterade företag skulle kunna krocka med aktiebolagslagen.

Enligt Skolverket vore det allra bästa alternativet att lösa problemet med den sekretess som nu gäller, att införa en offentlighetsprincip eftersom där redan finns en färdig lagrådsremiss. Det här är et förslag som förespråkas av de rödgröna partierna, men nu öppnar även flera av de borgerliga partierna för en sådan möjlig lösning.

 

Moderaterna

– Det som är väldigt viktigt är att vi löser det här nu på något sätt, och när det gäller de uppgifter om skolor och behörighet vill alla att det ska vara som det var tidigare, även friskolorna, varav de flesta redan har publicerat uppgifterna på sina hemsidor. Om offentlighetsprincipen är en lösning eller inte har jag inga säkra svar på. Det finns risk att det kan innebära en stor administrativ börda för små skolor, så vi måste först hitta en lösning som är hållbar även för dem, säger Kristina Axén Olin (M), utbildningspolitisk talesperson.

Principiellt är hon positiv till att utöka insynen i friskolor.

– Absolut, jag är för principen. Och de friskolekoncerner som finns säger själva att de klarar av den här typen av administration om det skulle bli så. Problemet blir att reda ut vilken lösning som ska gälla för små skolor och deras administration.

Kristina Axén Olin är kritisk till att regeringen inte agerat tidigare för att undvika den situation som nu råder.

– Det är skamligt att regeringen inte startade det här arbetet redan för ett år sen när SCB kom fram till att man skulle stänga ner. Det är många parametrar: det försvårar det fria skolvalet och ännu värre är konsekvenser att man inte kan betala ut statsbidrag efter behov, motsvarande 13 miljarder kronor. Nu har vi diskuterat både igår med Skolverkets generaldirektör och i utskottet, och det kom upp en möjlighet att använda gammal statistik som en lösning tillsvidare, men jag vet inte om det är juridiskt hållbart.

 

Centerpartiet

Centerpartiet är det parti som tydligast uttalat sig emot en offentlighetsprincip för friskolor.

– C har ju varit kritiska och är fortfarande, framförallt för att en offentlighetsprincip skulle drabba främst mindre aktörer utifrån en ökad administration som innebär en belastning. Offentlighetsprincipen är en väldigt långtgående lagstiftning. Principiellt tycker jag att det är viktigare med en proportionalitet för det man vill uppnå, och det tycker jag inte en offentlighetsprincip innebär, säger Fredrik Christensson (C), utbildningspolitisk talesperson.

Vad bör regeringen göra nu?

– Vi tycker att det är viktigt att regeringen tittar på de alternativ som kommit nu för att lösa frågan. Vi är måna om att den statistik som varit tillgänglig tidigare också ska vara det nu. Flera förslag är intressanta för att uppnå det, och jag förväntar mig att regeringen analyserar dem och arbetar på så skyndsamt som möjligt för att lösa problematiken.

 

Kristdemokraterna

 Kristdemokraterna uttalar sig positiva till en offentlighetsprincip, men talespersonen Gudrun Brunegård säger samtidigt att det borde gå att undanta vissa uppgifter från offentlighetsprincipen.

– Det är vår uppfattning att eftersom både offentligdrivna och fristående skolor finansieras med skattemedel och är verksamma på lika villkor, är det rimligt att man hanterar de offentliga uppgifterna på samma sätt. Sedan är jag medveten om att vi har en aktiebolagslag som sätter gränser för vilka uppgifter som kan lämnas ut, säger Gudrun Brunegård.

Hur kommer ni att agera nu?

– Det är en bred politisk enighet om att få till en lösning i den här frågan. Under vårterminen borde man i alla fall ha en tillfällig lösning på plats när man ska välja skolor inför hösten. Kristdemokraterna värnar om det fria skolvalet och ser fristående skolor som ett sätt att öka föräldrars och elevers möjlighet att välja en skola. För att kunna göra ett välgrundat val är det nödvändigt med öppen redovisning av elevantal, resultat i nationella prov, betyg och elevers kunskapsutveckling.

 

Sverigedemokraterna

 Sverigedemokraterna är emot att införa en offentlighetsprincip, och hänvisar till lagrådets invändningar mot det befintliga förslaget.

– Problemet är att lagrådet har sagt att det finns kollisioner med annan lagstiftning och även om man skulle genomföra lagen, så kan någon plötsligt överklaga och då är det inte säkert att vi kan tillämpa lagen – det är jag inte beredd att ställa upp på, säger Patrick Reslow (SD), som sitter i utbildningsutskottet.

Partiet vill gå tillbaks till samma situation som rådde innan SCB omtolkade regelverket.

– Vår inställning är att allt ska vara som det var förut. Jag förstår inte vad problemet är det har fungerat i 30 år, men nu har SCB och Kammarrätten i Göteborg satt oss i oacceptabel situation. Alla uppgifter ska lämnas ut som varit offentliga hittills, men jag ser inte varför vi skulle lämna ut fler uppgifter än hittills.

På frågan om det behövs en tillfällig lag eller regel som kan tillämpas snabbt, säger han:

– Man kan införa en lag snabbt om man vill, men den måste ju vara kvalitativ.

 

Liberalerna

Liberalerna svarar inte rakt på frågan om de skulle ställa sig bakom ett förslag om offentlighetsprincip för friskolor om det skulle läggas fram för riksdagen:

»Liberalerna är beredda att se över både lagstiftningen och regelverket för att säkerställa att statistik om skolor, så väl kommunala som fristående, förblir tillgängliga för allmänheten. Liberalerna är för transparens och insynsrätt i fristående skolor. Det viktiga är att relevant information om friskolor ska vara öppna och tillgängliga för allmänheten. En sådan handlingsoffentlighet är nog både enklare och mindre juridiskt komplext att genomdriva genom att ändra skollagen, så att lagen specificerar exakt vilka uppgifter som alla skolor ska tillhandahålla allmänheten« skriver Roger Haddad, Liberalernas skolpolitiske talesperson i ett mejlsvar.

»Min övertygelse är att i princip alla vill att grundläggande skolstatistik ska vara tillgängligt för allmänheten, därför är det viktigaste nu att vi gemensamt arbetar fram en lösning i stället för att på förhand låsa oss fast vid specifika förslag som riskerar att falla. Vi har alldeles nyligen fått återkopplingen på det uppdrag vi gemensamt gav Skolverket och SCB i syfte att hitta alternativa lösningar. Jag utesluter inga alternativ i det fortsatta arbetet.«

 

Vänsterpartiet

 – Skolan ska inte behandlas som en affärshemlighet. Jag tycker att regeringen ska våga lägga fram det här förslaget och tvinga riksdagen att ta ställning. Lägger inte regeringen fram det här så kommer vi driva frågan via utbildningsutskottet, säger Vänsterpartiets utbildningspolitiske talesperson Daniel Riazat.

De förslag som Skolverket har presenterat innebär inte full offentlighet, och uppfyller därmed inte de kriterier som Vänsterpartiet vill se.

– Skolverket har själva bekräftat att deras alternativa förslag kommer att innebära en hel del svårigheter och ta lång tid att införa. Det är ännu ett argument för att införa en offentlighetsprincip snarast möjligt eftersom det redan finns ett förslag med förarbeten som det har lagts ned mycket tid på. Vi var även då det parti som drev frågan och som gjorde att det kom så långt som det gjorde.

Han förväntar sig att regeringen agerar snabbt.

– Nu finns olika alternativ på bordet så jag räknar med att Anna Ekström kommer att agera snabbt, inom närmsta veckan, annars kommer vi att ta initiativ för offentlighetsprincipen i utskottet.