Näringsminister Annie Lööf har gjort vinster i välfärden till en fråga som hon menar handlar om feminism. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt svarade henne i sitt inledningstal på V-kongressen förra fredagen med att “Jag tror det är direktörerna hon bryr sig om, inte kvinnorna.”

Så hur ser jämställdheten i den så kallade välfärdsbranschen ut?

I dag har journalisten Kent Werne granskat tio av de största riskkapitalägda välfärdsbolagen Dagens Arena. Resultatet är talande: nio av tio direktörer är män.

Men det är inte bara på vd-posterna som kvinnorna lyser med sin frånvaro i riskkapitalbolagen – utan i hela toppskiktet. Det finns få eller inga kvinnliga styrelseordföranden, delägare, investeringsansvariga eller rådgivare.

Samtidigt är 80 procent av de anställda kvinnor.

Även intresseföreningen Vårdföretagarna och arbetsgivarorganisationen Almega har hävdat att en begränsning av vinsterna i välfärden är ett hot mot kvinnligt företagande. Inte sällan spelar de på känsloladdade argument. Några kvinnliga arbetsgivare har till och med bildat ett nätverk som de kallar “Välfärdens grupp 8”. I ett pressmeddelande skriver de att Vänsterpartiet vill sätta stopp för “de entreprenörer som hjälper din mamma på sitt äldreboende och ser till att dina barn får en högkvalitativ barnomsorg och utbildning.”

Men också i de mindre företagen – som ofta lyfts fram som kvinnodominerade – har bara 40–42 procent en kvinnlig vd, enligt statistik som Vårdföretagarna har tagit fram.

När Annie Lööf och Jonas Sjöstedt debatterade vinster i välfärden i Agenda i söndags sa Centerledaren att det är “magstarkt” att någon som kallar sig för feminist vill begränsa vinstuttagen. De kvinnor som sliter ut sina kroppar i förtid, arbetar ofrivillig deltid och knappt kan försörja sig på sin lön tycker sannolikt annorlunda. Det är näringsministerns tolkning av feminism som är magstark.