Foto: Kriminalvårdens pressbild (beskuren).
Foto: Kriminalvårdens pressbild (beskuren).

En liten grupp kriminella står för de flesta brotten, visar en ny rapport från Brå. Med missbruksvård skulle en tredjedel av brotten försvinna.

Det är en liten grupp kriminella, 15 procent, som står för 56 procent av brotten som begåtts under undersökningsperioden. Mönstret finns i både stora och små kommuner och den gemensamma nämnaren är narkotika. Det visar en kortanalys från Brottförebyggande rådet, Brå.

– Det ganska lätt att se vilka personer som syns i registret. Det är narkotikamissbrukare i stor utsträckning som ägnar sig åt stöldbrott och trafikbrott. Det är en ganska sliten grupp, som finns i alla Sveriges städer, säger Brå:s utredare Jonas ÖbergEkot.

Kriminalvårdens medicinska rådgivare, Lars Håkan Nilsson, är inte förvånad över slutsatserna. Av Kriminalvårdens intagna är det 70 till 80 procent som använder narkotika, säger han till P1.

Lars Håkan Nilsson är kritisk till att beroendevården utanför fängelset brister och säger att 25 till 35 procent av brottsligheten skulle försvinna om man gav de intagna återfallsförbrytarna vård efter frigivningen.

– Man måste ha en långsiktig behandling, även utanför fängelset. Det är som vilken kronisk sjukdom som helst, säger Lars Håkan Nilsson.

Lars Håkan Nilsson är kritisk mot att samhället inte arbetar med behandling efter frigivningen.

– Så länge Landstinget inte ser att de gör uppenbara vinster så är de inte intresserade att bygga ut sin vård. Det finns gott om nationalekonomiska studier som visar samhällets vinster. En narkoman på fri fot kostar samhället cirka 2 miljoner per år, säger Lars Håkan Nilsson.