debatt Förslaget om att införa mer flexibla regler för andrahandsuthyrning öppnar för högre hyror och att vanliga hyresgäster stängs ute då lägenheter kan hyras ut via mellanländer. Den 20 maj röstar Miljöpartiet nej till regeringens lagförslag, skriver två partiföreträdare.
Den 20 maj ska riksdagen debattera och besluta om regeringens proposition En mer flexibel hyresmarknad. I förslaget finns en del som låter tekniskt, men som kan få mycket stora konsekvenser för hyresgäster: reglerna om blockhyra, företagsbostäder, anpassad hyra, besittningsskydd och undantag från bulvanregeln.
Miljöpartiet säger nej till lagförslaget!
Inte för att vi förnekar att företag ibland behöver ordna bostäder för personal. Inte för att vi blundar för att bostadsbristen försvårar rekrytering. Utan för att regeringens modell öppnar för något helt annat: att vanliga hyreslägenheter i ökad utsträckning kan gå via mellanhandsföretag, hyras ut dyrare än vanliga hyresrätter och ge den faktiska hyresgästen ett svagare skydd.
Det är en farlig väg.
Besittningsrätt kan avtalas bort
Regeringens förslag innebär i praktiken att det som huvudregel ska bli lättare att hyra ut lägenheter till mellanhandsföretag genom blockhyresavtal. I Miljöpartiets skriftliga fråga till regeringen beskrivs kärnan tydligt: vid blockuthyrning ska det bli möjligt att ta ut en marknadsmässig ”anpassad hyra” i stället för en skälig bruksvärdeshyra, avtala bort besittningsskyddet för den faktiska hyresgästen utan hyresnämndens tillstånd och undanta upplägget från prövningar enligt bulvanregeln i 7 kap. 31 § jordabalken. (Riksdagens öppna data)
Det är inte en liten justering. Det är ett paket av undantag från centrala hyresrättsliga skyddsregler.
Regeringen kallar det flexibilitet. Vi ser risken för en parallell hyresmarknad.
Erfarenheten visar att den risken är verklig. Hem & Hyra har granskat mellanhandsbolag som hyr lägenheter av fastighetsägare och sedan hyr ut dem vidare i andra hand. Granskningen visar att över 1 100 återkrav riktades mot sådana företag, att 84 företag identifierades och att 20 av dem, nästan vart fjärde, hade gått i konkurs. Under perioden januari 2024 till juni 2025 beslutades återbetalningar på totalt 14,1 miljoner kronor. (Hem & Hyra). Bara under 18 månader fattade hyresnämnderna beslut i 331 ärenden som gällde mellanhandsbolag. (Hem & Hyra)
Mot den bakgrunden är det anmärkningsvärt att regeringen vill göra det mer attraktivt att använda just mellanhandslösningar.
Ingen vet hur stort företagens behov är
Förespråkarna säger att detta handlar om företagens personalförsörjning. Men problemet är att vi inte ens har tillräckligt bra statistik för att veta hur stort det faktiska behovet är. ”Företagsbostad” är inte en tydlig officiell statistikkategori. Regelrådet konstaterar i sitt yttrande över SOU 2025:65 att det inte är möjligt att närmare specificera antalet företag som är i behov av bostäder till sin personal. Samtidigt anges Företagsbostadsbolagens uppgift om att ungefär 0,4 procent av det totala beståndet av hyreslägenheter är företagsbostäder. (regelradet.se)
Det är en viktig siffra. SCB:s senaste bostadsstatistik visar att det finns cirka 1,6 miljoner hyresrätter i flerbostadshus. Om 0,4 procent av dessa är företagsbostäder motsvarar det ungefär 6 400 lägenheter. Även med bredare beräkningssätt handlar det sannolikt om en mycket liten del av hyresmarknaden – inte om ett så omfattande samhällsproblem att det motiverar ett generellt undantag från grundläggande hyresgästskydd. (Statistikmyndigheten SCB)
Miljöpartiet menar att bostäder för personalförsörjning ska kunna lösas på ett ansvarsfullt sätt. Kommuner, regioner, universitet, arbetsgivare och bostadsbolag kan behöva hitta former för tillfälliga bostäder för exempelvis vårdpersonal, forskare, projektanställda eller personer som flyttar till ett nytt jobb. Men det är en sak att möjliggöra seriösa personalbostäder. Det är något helt annat att skapa incitament för fastighetsägare att lyfta ut vanliga hyresrätter från den ordinarie bostadskön och i stället hyra ut dem via mellanhänder till högre hyror och svagare skydd.
Det är just den gränsen regeringens förslag suddar ut.
Incitamenten går åt fel håll
När vanliga hyresrätter blir mer lönsamma som blockuthyrda företagsbostäder än som vanliga hem uppstår ett starkt incitament. Varför hyra ut till en vanlig hyresgäst med bruksvärdeshyra och starkt besittningsskydd, om samma lägenhet kan hyras ut via ett mellanhandsföretag med ”anpassad hyra” och svagare skydd för den som faktiskt bor där?
Det är detta Miljöpartiet varnar för och den 20 maj handlar om mer än en teknisk förändring i hyreslagen. Det handlar om vilken riktning svensk bostadspolitik ska ta.
Miljöpartiet säger nej till regeringens förslag om att öppna upp för mellanhandsföretag, anpassade hyror och undantag från bulvanregeln. Vi säger nej därför att hyresgästers trygghet måste väga tyngre än fastighetsägares möjlighet att maximera intäkterna. Vi säger nej därför att Hem & Hyras granskning visar vad som redan har hänt på en marknad där mellanhänder kunnat ta ut överhyror och sedan gå i konkurs. Och vi säger nej därför att regeringen vill lagstifta fram större frihet för en marknad som staten inte ens har tillräckligt bra statistik över.
Företag behöver kunna rekrytera personal. Men lösningen på bostadsbristen är inte att göra vanliga hyresrätter dyrare och otryggare.
Lösningen är en bostadspolitik som löser bostad efter behov, skyddar hyresgäster och stoppar bulvanupplägg innan de blir norm.
Robin Rushdi Al-sálehi, samhällsplanerare och hållbarhetsspecialist, samt kandidat för Miljöpartiet till kommun, region och riksdag
Amanda Palmstierna, riksdagsledamot i Civilutskottet för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
