Väljarna lämnar Tidö på grund av enigheten, för att de ogillar politiken.
Liberalerna blir alltmer desperata i sin jakt på att nå över fyraprocentsspärren i valet den 13 september.
En serie märkliga utspel har gjorts. Senast när Simona Mohamsson aviserade kraftigt sänkta skatter på företag för att Sverige ska få 1000 fler miljardärer.
Hon lät lite som en bingoutropare, eller en plågsamt offensiv försäljare av lotter.
Panik på högerkanten
Men visst, jag väntar spänt på valaffischerna med kravet ”Sverige ska ha 1000 fler miljardärer”.
Den kommer flyga lika bra i folkdjupet som affischerna ”Minska elevinflytandet i skolan” och ”Förbjud strypsex”, för att nämna två andra av Liberalernas krav från de senaste månaderna.
Men det är inte bara Liberalerna som börjar få panik på högerkanten i svensk politik.
Enligt de senaste opinionsmätningarna växer avståndet mellan den rödgröna oppositionen och Tidöpartierna. Enligt SVT/Verians mätning i maj leder de rödgröna partierna, Centern inräknat, med 10,7 procentenheter.
Som statsvetarprofessorn och socialdemokraten Ulf Bjereld konstaterar i Altinget betyder det att ”Tidösidan måste vinna över ungefär 250 000 väljare från den rödgröna sidan för att komma i kapp. En kvarts miljon väljare. Det är väldigt många med tanke på att det är mindre än fyra månader kvar till valet.”
I Stockholm är skillnaden ännu större, 15 procentenheter.
Bryr sig om sakpolitiken
Den nya väljarflykten bort från högerblocket sammanfaller helt med att Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderaterna bundit sig vid att släppa in Sverigedemokraterna i regeringen om Tidöpartierna vinner valet i höst.
Det var nog inte så Tidöpartierna kalkylerade när de bestämde sig för att lova bort ett tiotal av ministerposterna till Sverigedemokraterna. Tvärtom räknade de med att väljarna skulle uppskatta att de fyra partierna gick till val som en enhet, till skillnad från oppositionen, som just nu varken kan eller verkar vilja ena sig kring en gemensam regeringskoalition.
Men, kors i taket, väljarna tycks faktiskt bry som om sakpolitiken.
”Enighet” är ingen valvinnare av egen kraft.
Ställda inför de senaste fyra årens förskjutning av det politiska landskapet i SD-riktning väljer allt fler att gå över till den rödgröna sidan.
Som Ulf Bjereld konstaterar bidrar det troligen även att vinden har vänt i några av Sverigedemokraternas kärnfrågor. Bjereld skriver att ”De uppmärksammade tonårsutvisningarna och medierapporteringen om invandrares betydelse för till exempel en fungerande sjukvård har kombinerats med opinionsmätningar som antyder att svenska folkets inställning till invandring har blivit mindre negativ.”
Så är det nog. Och det ser just nu ut att göra Tidöpartiernas hela valstrategi till ett fundamentalt fiasko.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
