Sven-Erik Bucht Foto: Socialdemokraterna norrbotten/Flickr
Sven-Erik Bucht Foto: Socialdemokraterna norrbotten/Flickr

Sven-Erik Bucht (S) må av tidningen Fokus ha blivit utsedd till årets svensk år 2007 – efter att som kommunalråd ha fått Ikea att etablera sig i Haparanda. Men för många var han ändå en doldis när han utsågs till landsbygdsminister.

Även den första tiden i regeringen har han lyckats glida under radarn. Den inledande obligatoriska skandalbevakningen – som den här gången gav ovanligt tunt resultat – var inget som ens kom i närheten av Sven-Erik.

Showen stals i stället av Ardalan Shekarabis äventyr som SSU-ordförande, Åsa Romsons giftiga bottenfärg, Ylva Johanssons gamla havererade IT-bolag och nån miljöpartist som käkat “magic mushrooms” (men vilken miljöpartist har inte det?).

Sen har Mehmet Kaplan blivit indragen i ett lågintensivt drev som mest luktar islamofobi, Alice Bah Kuhnke har anklagats för att vara okunnig och Gabriel Wikström har blivit internationellt uppmärksammad som ”the handsome minister”.

Dessutom har den senaste tiden mest handlat mest om Margot Wallström och erkännandet av Palestina.

Nej, den gode Sven-Erik Bucht har inte setts till. Förrän nu.

I dag gör han äntligen entré på den mediala scenen. Och löftet till svenska folket är inget mindre än – trumvirvel – att vi ska skjuta 100 vargar.

Ridå.

Naturvårdsverket har sagt att det går bra, försvarar sig Sven-Erik Bucht med när Åsa Romson i dag går till storms mot beslutet. Problemet med den argumentationen är att Naturvårdsverket endast förhåller sig till den förra regeringens beslut att 270 vargar är allt som behövs för att stammen ska må bra – en siffra som redan då kritiserades hårt från forskarhåll.

I dag är vargarna i Sverige cirka 370. Det betyder att jakten kan komma att bli mycket omfattande. Hur många det blir kommer slutgiltigt bestämmas av länsstyrelserna i mellersta Sverige.

Man kan ju tycka att det vore klokt att ta fram en egen rovdjurspolitik först, och sen besluta om hur många vargar som ska skjutas. Och inte bara förhålla sig till en tidigare regerings politik och få det att låta som om beslutet inte är politiskt.