De långsiktiga effekterna för de som kommer i arbete är bestående och positiva.

Det går bra för Danmark. Tillväxten är god, arbetslösheten låg och gång på gång har finansministeriet tvingats skriva upp prognoserna över antalet sysselsatta. Det lite märkliga måttet strukturell arbetslöshet, den nivå på arbetslösheten som förenklat beror på att de arbetslösa inte har den kompetens som företagen eftersöker, har sjunkit och sjunkit och sjunkit. Antalet långtidsarbetslösa är nu nere på en mycket låg nivå.

Läkemedelsindustrin förklaringen

Nästan allt i Danmarks ekonomiska framgång de senaste åren kan tillskrivas läkemedelsindustrin. Bolaget Novo Nordisk som framförallt producerar insulin för diabetesbehandling har nått nya framgångar med läkemedlet Ozempic som förutom diabetesbehandling också visat sig underlätta viktnedgång. Läkemedelsindustrin står för nästan hela Danmarks BNP-tillväxt och den positiva handelsbalansen slår rekord efter rekord.

Tillväxten har skapat en stark efterfrågan i Danmarks ekonomi och företagen behöver därför anställa fler. Att sysselsättningen stiger och arbetslösheten sjunker gynnar särskilt de grupper som traditionellt sett är långt ifrån att få ett jobb. Plötsligt blir de där personerna som företagen annars tycker är olönsamma att anställa faktiskt fullt anställningsbara. Fördomar, ett mindre välfyllt CV och annan kompetens än exakt det som företaget efterfrågar är inte längre samma hinder för en anställning.

Det här är en viktig lärdom att ta med sig till den svenska debatten. Med en högre efterfrågan i ekonomin – vilket vi skulle kunna få genom att istället för skattesänkningar till de rikaste satsar på offentliga infrastrukturinvesteringar, forskning och starkare välfärd – går det att lyfta dem som står långt bak i kön till de arbeten som finns.

Glaset mer halvfullt?

Kritiska ekonomer menar att detta högtryck i långa loppet är ett nollsummespel där de som blir upplyfta ur arbetslöshet kommer få sparken så fort konjunkturen vänder.

Men forskning från danska analysinstitutet Arbejderbevægelsens Erhvervsråd visar att det inte stämmer.

Bland jämförbara personer som alla stod långt från arbetsmarknaden för 20 år sedan, är de som ändå lyckades få ett jobb år 2007 fortfarande idag sysselsatta i en mycket högre grad än de som inte fick jobb. Att få ett jobb innebär alltså permanenta positiva effekter både för den enskilde och för samhället.

En annan lärdom att ta med sig är att långt ifrån allt är nattsvart i Sverige. Tvärtom finns många av de positiva faktorer som nämns i Danmark även här. Vi har starka statsfinanser, hög sysselsättning (inte minst bland utrikesfödda), ett produktivt näringsliv och dessutom stora möjligheter till ökat skatteuttag. Kanske borde Sverige börja se glaset mer som halvfullt? Att därtill börja driva en finanspolitik som riktar in sig på vad som är bra för hela befolkningen – och inte bara till några få välbärgade – och vi kommer få se en sjunkande arbetslöshet sjunka.

Då kan vi snart vara lika nöjda som danskarna.

Vilgot Österlund