Henrik Rahm Peter Svensson
Henrik Rahm Peter Svensson

Årsredovisningar handlar inte bara om att kommunicera ett företags resultat och finansiella ställning utan även om att att upprätthålla förtroendet för finansmarknaden och kapitalismen. De fungerar mer som en ritual än som allsidig information, skriver forskarna Henrik Rahm och Peter Svensson.

Nu är årsredovisningarna på väg ut i offentligheten. För ett par decennier sedan kom årsredovisningen som en present i brevlådan till aktiespararna. Sedan begav sig den intresserade aktiespararen till årsstämman för att bli en del av den högtidliga årliga traditionen.

Det digitala samhället till trots läggs det fortfarande stora resurser på att ta fram en noggrant formgiven produkt som fortsätter att produceras i tryckt format.

Företagens finansiella kommunikation är så mycket mer än siffror, finansiella mått och nyckeltal. Den är fullmatad av språkliga finesser såsom metaforer, retoriska trick, berättelser och försvarstal.

Vilken funktion fyller detta språk i företagens finansiella kommunikation? Och kan vi lita på VD har ordet?

Kan vi lita på VD har ordet?

Finansiell kommunikation, t ex i årsredovisningar och på årsstämmor handlar inte endast om att kommunicera företagens resultat och finansiella ställning.

Vi menar att årsredovisningar och bolagsstämmor fyller en viktig kulturell funktion; de bidrar till att stärka gemenskapen mellan marknadens aktörer. Värderingar och föreställningar återskapas för den globala kapitalism vi lever i idag och den mer nationella kapitalism vi levde i förr.

Denna funktion är en så stark tradition att den kan ses som en ritual. Samhällen existerar inte av sig själva, oberoende av människor och deras tankar, språk och handlande.

Människor måste tro på det samhälle de befolkar; när tron försvinner är slutet för den rådande ordningen nära förestående. Det är så revolutioner uppstår. Även mindre våldsamma förändringar såsom Brexit bygger på samma logik. När människor slutar tro på det samhälle de lever i vittrar detta sönder inifrån.

Ritualer är inte tomma händelser utan betydelsefulla för att upprätthålla kulturer och sociala sammanhang. Årsredovisningar och bolagsstämmor har flera kulturella funktioner.

Ritualerna är stabila, inte minst eftersom de regleras av Aktiebolagslagen och företagets bolagsordning men också av de förväntningar och tysta normer som styr t ex VD har ordet i årsredovisningen och VD:s presentation på årsstämman.

Det finns alltså krav på årsredovisningar och bolagsstämmor från två håll – från juridiska regleringar och från förväntningar på ritualen. I dessa texter och på dessa möten påminns vi alltså årligen om de värderingar och föreställningar organiserar relationer, tillgångar och makt.

När människor slutar tro på det samhälle de lever i vittrar detta sönder inifrån.

Ett annat  exempel på en ritual är idén om informationstillgänglighet.

På en perfekt marknad är all information känd och inbyggd i priset. Den årliga ritualen då företagens finansiella ställning och prestation offentliggörs för världen ger en idealbild av fullständig information.

Även om denna bild inte återspeglar den verkliga informationstillgången på marknaden så är (sken)bilden av genomskinlighet viktig för att upprätthålla tron på värdepappersmarknaden, när företagen öppnar sina böcker för granskning och värdering.

En intressant detalj är det krav som ställs på publika aktiebolag att publicera sin kallelse till bolagsstämma i Post- och Inrikes tidningar, världens äldsta tidning med regelbunden utgivning, grundad 1645.

Även om denna publikationskanal i praktiken är död idag symboliserar offentliggörandet av aktiebolagens kallelser kontinuitet, tradition, öppenhet och transparens.

Värderingar och föreställningar återskapas för den globala kapitalism vi lever i idag och den mer nationella kapitalism vi levde i förr.

Ett annat exempel är VD:s tal på årsstämman som också är en del av ritualen. Talet är väl förberett och inövat med en väl avvägd blandning av siffror och hoppingivande utfästelser om fortsatt framgång, som möjliggör såväl tillbakablickar som  formuleringen av drömmar och förhoppningar om framtiden.

Sammantaget bidrar dessa ritualer runt årsredovisning och stämma r till att föra vidare värderingar, ideologi och föreställningar som behövs för att vidmakthålla den rådande ordningen samt tron på finansmarknaden och kapitalismen.

Kan vi då litaVD har ordet? Vi kan lita på att ritualen följs och att det är väl genomtänkta ord. Men det är definitivt inte en skildring från alla perspektiv och med all information lika viktad.

Henrik Rahm och Peter Svensson är en del av en forskargrupp som studerat årsredovisningen från olika perspektiv och funktioner inom ramen för Pufendorfinstitutet (Pufendorf IAS) vid Lunds universitet.