REPLIK | Sverige och EU kommer att ge den kubanska regeringen ett förmånligt avtal utan att kräva demokratiska förändringar eller respekt för mänskliga rättigheter.

I en replik på vår artikel »Varför får Castro bestämma, Margot Wallström?« menar statssekreterare Annika Söder att vi utgår från en »felaktig premiss«, nämligen att Sverige inte skrivit ett samarbetsavtal med Kuba utan ett Memorandum of Understanding, en »avsiktsförklaring«, som dock bara nämner just orden »mänskliga rättigheter«.

När Annika Söder diskuterade Sveriges relation till Kuba i Studio Ett den 24 februari i år sa hon däremot: »Jag har själv varit med och skrivit ett avtal med Kuba om mänskliga rättigheter.« Vi undrar därför om det finns ett annat avtal mellan Sverige och Kuba, och vad det i så fall säger om mänskliga rättigheter?

Annika Söder skriver också att det »avtal om samarbete och dialog« som EU och Kuba just nu förhandlar om »inte ställer i utsikt något handelsavtal eller andra förmåner eller politiska eftergifter«. Men i pressmeddelandet från EU:s utrikestjänst efter senaste förhandlingsrundan i december står det: »Parterna kom till en slutgiltig överenskommelse om alla delarna i kapitlet om handel och ekonomiskt samarbete.«

Att avtalet kommer att bestå av kapitel om handel och bistånd är ingen nyhet, utan har varit en del av processen från början. Huvudproblemet är dock att avtalet inte består av just några »politiska eftergifter« från den kubanska regeringens sida.

Sverige och EU kommer att ge den kubanska regeringen – som genom förtryck av mänskliga rättigheter lyckats sitta kvar vid makten sedan 1959 – ett förmånligt avtal utan att kräva demokratiska förändringar eller respekt för mänskliga rättigheter.

I stället för att acceptera att Raúl Castro bestämmer vilka man samtalar med i Havanna borde Sverige och EU bryta den kubanska regimens isolering av människorättsförsvarare och demokratiaktivister och bjuda in dem till en öppen och formell dialog om hur de kan stöttas i sitt arbete.

Om inte den svenska regeringen står upp för den verkliga förändringskraft det kubanska civilsamhället representerar, blir det svårt att hävda något som helst engagemang för kubanernas mänskliga rättigheter i framtiden.

Robert Hårdh, chef Civil Rights Defenders
Erik Jennische, programchef Latinamerika, Civil Rights Defenders