Bild: Flick/Pink Sherbet Photography

Riskkapitalbolagen har hittat en ny guldgruva i skattefinansierad handikappomsorg. Vinsterna för de sex största koncernerna landade på 565 miljoner kronor 2011, visar en ny granskning.

Lite i skymundan av skola, sjukvård och äldreomsorg har riskkapitalbolagen tagit ett rejält grepp om den växande marknaden för personlig assistans och LSS-boenden.

De sex största koncernerna i branschen – alla ägda av riskkapitalbolag – omsätter miljardbelopp. På bara två år har deras omsättning på handikappomsorg vuxit med 60 procent och vinsterna med 65 procent. 2011 landade omsättningen på nära 8 miljarder kronor, och den sammanlagda rörelsevinsten på 565 miljoner kronor. Vinstmarginalen var i snitt 7 procent. Det visar en kartläggning som publiceras i tidningen Intra och i Dagens Arena.

Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi på Handelshögskolan, beskriver stödet till personer med funktionsnedsättning som en idealisk riskkapitalbransch med små risker och ”förutsägbara intäkter”. Och sedan 2007 har riskkapitalbolagen fångat tillfället.
– Man såg bolag som hade potential för värdeökning. Det fanns effektiviseringsmöjligheter, och marknaderna var relativt fragmentiserade. Det handlar dessutom om sektorer som antas fortsätta växa.

En femtedel av de drygt 19 000 personer som beviljats personlig assistans har nu riskkapitalägda koncerner som anordnare – vilket är hälften av den privata kakan. Samtidigt har 70 procent av alla privata LSS-boenden riskkapitalbolag som ägare.

Störst på området är Humana, som omsatte 2,5 miljarder kronor 2011, varav 2,3 miljarder på assistans- och LSS-området. Rörelsevinsten landade på 180 miljoner. Humana, som ägs av brittiska Argan Capital, anordnar assistans åt 1 800 personer – en tiondel av totalen. Vinsten på varje assistansberättigad blev ungefär 100 000 kronor.

Riskkapitalbolagen använder sig inte av årlig utdelning, men lönsamheten är ändå helt central. Det krävs ett stadigt ”kassaflöde”, som det heter.
– Man använder kassaflödet till att betala av på skulder, investera i verksamheten och till att köpa andra företag, förklarar Per Strömberg.

Koncernerna har svalt en rad mindre konkurrenter de senaste åren, vilket är helt enligt planerna. På så sätt ökar omsättningen och vinsten – och priset när koncernen säljs.
– Man ska kunna sälja det för mer än man köpt det för, det är hela tanken, säger Per Strömberg.

Eftersom riskkapitalbolag utnyttjar skatteparadis betalar ägarna lite eller ingen skatt på försäljningsvinsten. Stora ränteavdrag minskar samtidigt den löpande bolagsskatten.

Humana, Frösunda och Olivia betalade i snitt 6 procent skatt på rörelsevinsten under åren 2009–2011, avsevärt lägre än bolagsskatten på 26,3 procent.

Humana har till exempel använt sig av aktieägarlån för att minimera skatten.
– Man har helt enkelt tjänat pengar på att kalla det egna kapitalet för ett lån, eftersom räntan på lånet varit avdragsgill, säger Per Strömberg.

I kölvattnet av Caremaskandalen hösten 2011 beslöt ägarna att ”konvertera utestående aktieägarlån till preferensaktier”, ett kapital som plockas ut när man säljer. Och i årsredovisningen skriver man att ”villkoren för de nytecknade preferensaktierna är att preferensbeloppet på 509 miljoner löper med en årlig avkastning på 12 procent”.

På fem år ger det en garanterad avkastning på nästan 400 miljoner kronor.

Beloppen som riskkapitalbolagen omsätter i handikappomsorgen är höga. Men hur gör bolagen för att nå de omfattande vinsterna och vad är det som inte tillåts kosta? Det kommer Dagens Arena att granska i veckan. En längre version av Kent Wernes granskning av riskkapitalbolagen och vinsterna inom handikappomsorgen hittar du i tidningen Intra. Beställ numret eller teckna en prenumeration här.

Läs samtliga delar i Kent Wernes granskning av vinsterna inom handikappomsorgen:
Därför ska riskkapitalbolagen i handikappomsorgen granskas
Riskkapitalbolagen tar över handikappomsorgen
Assistansbranschens guldgossar
Humanas vd försvara vinsterna
Så gör riskkapitalbolagen vinst på funktionsnedsatta
”Vinstintresset driver upp kostnaderna” 

_______________________

Vad är vinst i uträkningen?
Alla uppgifter om koncernernas ekonomi kommer från deras årsredovisningar. Koncernerna driver ofta annan verksamhet än LSS och personlig assistans. Detta har räknats bort i statistiken.

Vinstsiffrorna som anges är rörelseresultatet före goodwillnedskrivningar, vilket är det som blir över när kostnaderna för verksamheten och avskrivningar på investeringar i verksamheten dragits av från de årliga intäkterna. I en del andra publicerade beräkningar har goodwillnedskrivningar räknats med, vilket gett en missvisande bild av den verkliga lönsamheten.

När koncernerna köper upp ett företag betalar de ofta mer än vad det är värt om man ser till kapital och lösöre. Priset baseras på förväntningar om framtida intäkter och vinster. Detta överpris kallas goodwill, och skrivs ner i takt med att vinsterna rullar in. Goodwill är inte avdragsgillt och påverkar inte det beskattningsbara resultatet.