Foto: Linus Hallgren

Den som är vän av det ständiga twitterflödet har sannolikt inte missat en rad uppenbara tecken på att den svenska tyckarhögern har börjat spåra ur. Frågan är varför?

Visst, orsaken till att proppen gick ur är regeringens uppgörelse med Vänsterpartiet om att begränsa vinsterna i välfärden. I korthet går förslaget ut på att vinst ska återinvesteras i verksamheterna, samt att företag verksamma inom välfärden inte ska ha som uttalat mål att dela ut vinst till ägarna. Ganska rimligt när det handlar om våra gemensamma skattepengar, kan tyckas.

Men Karin Svanborg-Sjövall, ansvarig för välfärdsfrågor på Timbro, håller inte med. ”Nu är det krig”, skrev hon kortfattat på Twitter. Det är inte orimligt att ha synpunkter på användandet av ordet ”krig” i en tid då FN redan i augusti uppskattade antalet dödade i Syrien till 191 000.

I SvD skriver Sveriges kanske mest rutinerade högerdebattör Janerik Larsson att ”hösten 2011 släpptes ett ideologiskt Ebolavirus ut i den svenska samhällsdebatten: ’vinst i välfärden’.” Larsson oroar sig för att vinst har blivit ett fult ord. Det är inte orimligt att ha synpunkter på jämförelsen med ebola i en tid då viruset hittills har skördat 3 431 livGuinea, Liberia och Sierra Leone.

Fast en mer relevant fråga är möjligen varför den svenska tyckarhögern är så arg. Personligen tror jag att det handlar om två saker.

Den ena är att den starka moraliska dimensionen som ligger till grund för uppgörelsen mellan regeringen och V. I skolan formar vi framtida generationer av svenska medborgare. Varför ska vinstmekanismen vara med där? Utvecklingen i Sverige har gått för långt. Tyckarhögern håller inte med, men känner hur pendeln obevekligt svänger åt vänster.

Den andra är att kompisrelationerna i ”bananrepubliken Sverige” börjar kännas mer obekväma. Väven mellan högerpolitik, vinstintresse och konsultvärlden har spunnits framgångsrikt under alliansens år vid makten – och den har backats upp av allt från högertyckare till tidningar som Dagens Samhälle. Nu utmanas en väv av starka intressen, och då tas det i från tårna.

Det är nya tider med en ny regering som självfallet ska ifrågasättas av högerns debattörer. Om oppositionslunken med tiden medför att tyckarhögerns metaforer blir mer rimliga återstår dock att se. I nuläget känns det dock osäkert att gissa om besinning eller fortsatt ”krig” och mer ”ebolavirus” väntar runt hörnet.