debatt Svensk ekonomi är starkt beroende av utvecklingen på den inre marknaden. EU-samarbetet behöver stärkas och att öka den gemensamma budgeten är ett sätt att göra det möjligt. Det kan även krävas ett EU som går i olika takt.
Europadagen firas den 9:e maj och den är värd att fira. För hur det går för den europeiska ekonomin är helt avgörande för hur det går för den svenska ekonomin. Statistik från SCB visar nämligen att mer än två tredjedelar av den svenska exporten gick dit 2025 och mer än tre fjärdedelar av importen kom därifrån.
Det är viktigt att varor, tjänster, arbetskraft och kapital enkelt kan röra sig mellan medlemsländerna. En väl fungerande inre marknad stärker hela Europas utveckling och säkerhet.
Men EU:s grundläggande idé om öppenhet och samarbete utmanas av en omvärld som präglas av krig och protektionism. Dessutom verkar både USA och Ryssland aktivt för en splittring genom att stödja politiskt likasinnade ledare och på olika sätt undergräva samarbetet. Det finns även statschefer som ifrågasätter delar av samarbetet och, inte minst, stödet till Ukraina. Ungerns förre premiärminister Orbán var en av dem.
Mer resurser behövs
Ett flertal politiker använder EU som hävstång för sina egna politiska ambitioner. Men för Sveriges del bör vi inse att Europas framtid också är vår. Europapolitiken måste få större utrymme i den offentliga diskussionen.
Det pågår förhandlingar om EU:s långtidsbudget 2028–2034. Kommissionen bedömer att det behövs mer resurser för att öka takten i klimatomställningen, stärka innovationskraften och utveckla den inre marknaden. Mer resurser behövs också för utvidgningen. En del medlemsländer är tveksamma till att ge kommissionen större budget eftersom den då får större inflytande över fler beslut. Det finns också spänningar mellan länder där de med starka statsfinanser inte vill bidra till finansiering av insatser i länder med svaga finanser.
Förhandlingarna handlar egentligen om en ganska liten summa. Hela EU-budgeten uppgick 2024 till knappt 1 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomster. Den svenska avgiften 2024 var cirka 0,5 procent av bruttonationalinkomsten, eller ungefär 40 miljarder kronor. En del av avgiften betalas sedan tillbaka i form av olika EU-satsningar i landet. Räknas sådana satsningar bort var avgiften nästan hälften så stor. Avgiften varierar från år till år beroende på EU:s utgifter och ekonomiska utveckling.
Fördjupa samarbetet för de som vill gå före
Exporten av varor och tjänster till EU ger en signal om värdet av medlemskapet. För svensk del uppgick den 2025 till ungefär 1 700 miljarder. Det är svårare att värdera vinsterna av att medborgare i ett EU-land kan bo, arbeta, studera och pensionera sig i vilket EU-land som helst. Det är också svårt att värdera betydelsen av forskningssamarbeten, fred och att 27 länder återkommande möts för att försöka lösa gemensamma problem som kan påverka generationer.
I dag kan viktiga framtidsbeslut försenas eller helt blockeras när ett land väljer att lägga sitt veto. Lösningen på det problemet måste ligga överst på den EU-politiska dagordningen. För världsläget gör att EU kan behöva fatta snabba beslut.
Utvecklingen av EU kanske kräver att vissa länder går före med ett fördjupat samarbete och andra följer efter. Det kan också vara det som behövs för en framgångsrik utvidgning.
En större budget och starkare mandat till kommissionen är ingen garanti för varken starkare konkurrenskraft eller en säkrare framtid. Men det är definitivt värt ett försök!
Sofia Rydgren Stale, ordförande Saco
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
