Göran Skytte skriver i dagens SvD om de reaktioner han har fått på sin förra krönika, där han "stillsamt" undrade: "Är det nödvändigt att se ner på och förakta kärnfamiljen bara för att man själv föredrar eller vill främja andra familjeformer?". Skytte försöker skickligt att blanda bort korten, men resonemanget är helt bakvänt. Det är oftare kärnfamiljsfundamentalister som vill förneka och ibland förbjuda alla andra levnadskonstellationer.

Skytte skriver också om "det så kallade avantgardets ständiga sökande efter nya utmanande och provocerande positioneringar". Som att vi som kämpar för att steg för steg flytta gränserna så att fler och fler ska vara accepterade och inkluderade bara är ute efter att provocera sådana som Skytte: "Hörrni, vad ska vi nu hitta på för att reta upp de där konservativa typerna?", liksom.

Enligt Göran Skytte hänger en "mycket stor del av folket" inte med – och vill heller inte göra det. Well. Samhället förändras och med det familjevärderingarna, som blir bättre för allt fler (det var inte länge sen det var skamligt att vara ogift kvinna med barn, till exempel). Antingen kan man finna sig i det, försöka "hänga med" till framtiden och på vägen dit sluta bry sig så fasligt mycket om hur andra väljer att leva. Eller så kan man sitta i baksätet och tjura för att vissa inte vill leva mamma, pappa, barn.

NB