
Intervju – Det finns ett chockerande gap mellan den allmänna uppfattningen om kärnkraftens möjligheter och den industriella verkligheten. Årets siffror visar detta tydligare än någonsin, och det är raka motsatsen till det man kan läsa i vilken tidning som helst eller i vilket tv- eller radioprogram som helst, där får man intrycket att allt blomstrar när det gäller kärnkraftsindustrin.
Det säger Mycle Schneider, Paris-baserad energianalytiker och huvudkoordinator till rapportserien World Nuclear Industry Status Report.
Rapporterna började ges ut 2007 och går sakligt igenom världsläget vad gäller antal reaktorer, hur mycket el kärnkraften producerar, kostnader för konstruktionen, nedläggningar och jämför dessa parametrar med förnybar energi.
Rapporten för 2025 visar att svart på vitt att kärnkraften betyder mindre och mindre. Den globala kärnenergiproduktionen ökade med 2,9 procent, efter att ha minskat med 4,4 procent 2024. Men ökningen beror helt och hållet på att Kina byggt fler reaktorer. Utanför Kina minskade produktionen från kärnkraft med 14 procent från 2006 och den utgör en allt mindre andel av den globala energimixen.
Men till och med i Kina överstiger investeringarna i sol- och vindkraft under 2025 med råge de i kärnkraft. Kärnkraftens kapacitet i Kina ökade med 2,5 GW samtidigt som solenergins kapacitet ökade med 300 GW. Redan 2024 genererade sol- och vindkraften fyra gånger så mycket elektricitet som kärnkraften i landet.
Globalt genererade vind- och solkraftsanläggningar 70 procent mer elektricitet än kärnkraften under 2025.
– Kärnkraften är inte relevant på dagens globala energiproduktionsmarknad, säger Mycle Schneider.
Kärnkraften är inte ett alternativ
Ändå handlar mycket av debatten kring energifrågorna just om kärnkraft. Det märks inte minst i Sverige, där Tidöregeringen lovat att bygga flera nya reaktorer och står redo att lägga flera hundra miljarder av skattebetalarnas pengar på att det ska bli verklighet.
– Ytterst handlar hela den här diskussionen om klimatförändringar. Vi behöver koldioxidsnåla teknologier och då har många politiker, inte minst inom extremhögern, tagit kärnkraften till sin position, för att skilja sig från de på andra sidan.
Mycle Schneider menar att kärnkraften har blivit en del av deras identitet.
– Man upprepar en berättelse och till slut fastnar den. Och sedan växer den som en snöboll och alla pratar om kärnkraft, och därför måste vi också prata om kärnkraft. Nästa steg är att alla tror på kärnkraft, även om de egentligen inte förstår någonting om den. Vi har hamnat i kärnkraftens la-la-land.
– Hypen är väldigt skadlig. Det avleder resurser och uppmärksamhet till fantasier och gör att man inte satsar på det som redan är tillgängligt. Debatten handlar om ifall kärnkraft är bra eller dåligt, vilka som är för- och nackdelarna. Men poängen är att det inte är ett alternativ ens i utgångsläget.
Större investeringar i andra energislag
Han pekar på hur investeringarna i världen ser ut. Under 2024 investerades 21 gånger så mycket i förnybar elektricitetskapacitet (vattenkraften inte inräknad) som i kärnkraft.
Huvudskälet till den utvecklingen, säger Mycle Schneider, är att det är för dyrt att bygga ny kärnkraft, och det tar för lång tid. Klimatförändringarna gör att världens länder snabbt och effektivt måste röra sig bort från fossilberoendet.
– Det finns inget kärnkraftsprojekt i världen som har hållit budget eller tidsplan. Det slutar alltid med att det blir dyrare och tar längre tid. Det är därför antalet länder som bygger ny kärnkraft har minskat.
Han pekar också på stora problem med de så kallade modulära reaktorerna, SMR, som varit en viktig punkt i den svenska regeringens kärnkraftsretorik.
– SMR existerar knappt i verkligheten ännu. Det finns ingen i Europa och ingen i USA. Kina har byggt två, men konstruktionstiden dubblerades jämfört med den ursprungliga planen. och när de väl startade sänktes kapaciteten i dem med en fjärdedel. Det enda land utöver Kina som har en SMR är Ryssland och där tog konstruktionen 12,7 år istället för planerade 3,7 och produktionen är en besvikelse.
Snabb utveckling för batterilagring
Den stora förändringen i energisektorn under de senaste åren är i stället att kapaciteten för batterilagring av energi har ökat. Mycle Schneider visar en graf från Goldman & Sachs som visar hur priset på batterier för energilagring sjunkit drastiskt de senaste åren. Med 40 procent 2024 och med ytterligare 45 procent 2025.
– Nätanslutna batterier är det verkligt banbrytande. Det är vad de stora energibolagen talar om nu, batterier plus solenergi, eller batterier plus vindkraft.
Han betonar också att den årliga rapporten World Nuclear Industry Status Report inte handlar om opinionsbildning.
– Det finns inga för- eller emotargument, ingen opinionsbildning, inga krav eller rekommendationer. Den är först och främst en grundlig verklighetskontroll av energibranschen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
