Segregation I takt med en växande privat hyressektor minskade segregationen i storstäderna. Samtidigt ökade segregationen i mindre kommuner. Detta visar en ny studie från Stockholms universitet.
Privatiseringen av allmännyttan har varit föremål för intensiv debatt i många år. Sedan början av 2000-talet har över 100 000 kommunala hyresrätter sålts till privata fastighetsägare, enligt en rapport från Bostad 2030. Cirka 13 lägenheter om dagen. Oro över hyreshöjningar, konceptrenoveringar och ägarkaruseller har lett till protester bland hyresgäster när de kommunala bostadsbolagen planerar att sälja delar av sitt bestånd.
Även oron över att låginkomsttagare trängs bort har medfört kritik mot försäljningarna. Frågan om vilken påverkan den växande privata hyressektorn har på segregationen ute i landet intresserade Ana Tramosljanin, doktorand vid Kulturgeografiska institutet vid Stocksholms universitet, och i en ny studie har hon undersökt om det finns någon korrelation. Resultatet överraskade henne.
– Det mest intressanta är den geografiska skillnaden. I de mer urbana områdena, som storstäder, pendlingskommuner nära storstäder och mellanstora städer, där minskade segregationen samtidigt som den privata hyressektorn ökade. I de mindre tätbefolkade kommunerna ökade i stället segregationen, säger Ana Tramosljanin.
Inlåsta
Ana Tramosljanin hade förväntat sig samma resultat i hela landet. Hon konstaterar att studien är deskriptiv och att hon inte tittat närmare på orsakerna bakom de geografiska skillnaderna. Men hon tror att det finns flera faktorer som påverkar. Inte minst att bostadsmarknaden i storstäderna är mer ansträngd än på mindre orter.
– Om allmännyttan i storstäderna privatiseras kommer de som bor där inte ha så många alternativ att flytta till. De är inlåsta och mer bundna till sin plats, säger Ana Tramosljanin.
Det innebär att även om de privata värdarna använder sig av affärsstrategin att renovera lägenheterna för att höja hyrorna tvingas hyresgäster med lägre inkomster bo kvar och bära de ökade hyreskostnaderna. När nya hyresgäster flyttar in är det oftare personer med högre inkomster som klarar de privata värdarnas inkomstkrav. Det kan bidra till en större social blandning i områdena och därmed lägre segregation över tid, spekulerar Ana Tramosljanin.
Koncentration av fattiga
I mindre kommuner är det inte lika stor bostadsbrist och hyresgäster med låg inkomst har större möjlighet att flytta till den allmännytta som finns kvar, och koncentreras då till dessa områden.
– I de mindre urbana kommunerna ser man en residualiseringsprocess, att låginkomsttagare och andra utsatta grupper bor exklusivt i allmännyttan, säger Ana Tramosljanin.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
