Snart läggs en ny utredning fram som ska lägga förslag om hur man ska definiera vanliga arbeten på arbetsmarknaden. Åsa Plesner, Tankesmedjan Balans och Håkan Svärdman från fackförbundet Forena diskuterar hur sjukförsäkringen kan bli tryggare och bättre.
Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena, säger att sjukförsäkringen har urholkats successivt sedan 1990-talskrisen.
– Man har genomfört privatiseringar, genom en karensdag och att arbetsgivaren betalar de första 14 dagarna och så har man gjort särskilda beräkningsregler så att i praktiken får man idag bara ut 72 procent av sin inkomst. Man har gått ifrån grundidén där man borde ha fått ut 80 procent av sin inkomst, säger Håkan Svärdman.
Åsa Plesner, från tankesmedjan Balans, säger att när den tidigare rödgröna regeringen to bort den bortre tidsgränsen, kallad »stupstocken« som alliansen genomförde, ledde det till att man gjorde besparingar i andra delar av försäkringen.
– Man har inte velat låta sjukförsäkringen kosta vad den borde kosta, efter hur sjuka folk är, så istället har prövningarna av sjukskrivingar efter ett halvår och ett år blivit mycket hårdare, säger Åsa Plesner.
Om utredningens delbetänkande, som för ett år sedan föreslog en »mjukare« prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden, om man kan tänkas gå tillbaka till sitt arbete senare, säger hon:
– Den här utredningen tillsattes för drygt 1 ½ år sen och jag tror det är ett led i försök att mjuka upp sjukförsäkringen lite grann. Jag är rädd att det inte är tillräckligt och att om regeringen håller fast vid att vilja hålla nere sjukkostnaderna gör man det någon annanstans, så det blir ett nollsummespel, säger hon.
Håkan Svärdman tror att uppmjukade tidsgränser i praktiken får liten effekt, då det redan i dag finns möjlighet att göra undantag från huvudreglerna, vilket sällan sker. Han vill se krafttag på förebyggande arbete, där arbetsgivarna genom en försäkring tvingas ta rehabiliteringsansvar med en gång en anställd känner att man är på väg att gå in i väggen.
– Den stora utmaningen är de psykiatriska diagnoserna som utgör nästan 50 procent av sjukskrivningarna. De ska egentligen inte hamna i den processen alls initialt. Det som är att rekommendera är att man tidigt får en anpassning av sin arbetssituation, eller att man blir sjukskriven på deltid och kan få stödsamtal hos en psykolog, allt det här havererar – de flesta arbetsgivare tar inte sitt ansvar i dag, säger Håkan Svärdman.
Åsa Plesner efterlyser mer förutsägbarhet i sjukförsäkringen och att man ska kunna räkna med en längre sjukskrivningsperiod redan från början om det behövs.
– Att veta: om jag blir utmattad så har jag ett eller två år på mig att komma tillbaka till samma jobb, och om jag inte orkar det måste jag ställa om mitt liv. Om man vet det från början kan man förhålla sig till det. Nu sprider sig istället en enorm ångest hos alla som får utmattning, säger Åsa Plesner.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
