En svårlöst ekvation

En granskning Dagens Nyheter gjort av den svenska skolan visar på stora brister. 96 av 100 skolor klarar inte Skolverkets kontroller. För att komma in på lärarutbildningen räcker det med bottenresultat på högskoleprovet och en av fyra lärare har lämnat sitt jobb av andra anledningar än pension under en femårsperiod. En av de punkter som utbildningsminister Jan Björklund (FP) pekar ut som en anledning till att skolan brister är lärarna. Han menar att yrket är för oattraktivt och därmed lockar fel målgrupp till läraryrket.

Så vad vill då Björklund göra för att komma till rätta med det utpekade problemet?

Vill han ge lärarna ökat medbestämmande och inflytande, såsom Kungliga Vetenskapsakademien föreslår? Nej. Vill han höja lärarlönerna såsom bland annat Dagens Nyheters ledarsida föreskriver? Nja. Björklund har visserligen vid en rad olika tillfällen gått ut och sagt att lärarlönerna ska höjas, men han kan inte precisera hur och när. Och löneökningarna gäller inte alla.

Björklunds främsta koncept för att komma till rätta med skolans problem är istället att höja kraven för att komma in på lärarlinjen.

Det är inte populärt att studera till lärare i Sverige. För att komma in på lärarprogrammen behövs i dag lägsta betyg på högskoleprovet. Men det är svårt att tänka sig att fler kulle vilja studera till lärare enbart för att intagningsgränserna höjs.

Snarare borde Björklund se till lönen och arbetsbelastningen. De svenska lärarlönerna halkar efter. Detta samtidigt som arbetsbelastningen är en av de högsta i världen. Allt enligt siffror OECD tagit fram. 

Dessutom. Stora pensionsavgångar väntar lärarkåren inom de närmsta åren, vilket väntas leda till lärarbrist. Att Sveriges utbildningsminister i det läget vill höja kravet för att komma in på lärarprogrammet utan att samtidigt presentera konkreta förslag på hur läraryrket skall bli mer attraktivt rimmar illa och är milt sagt en ekvation som är svårt att få ihop.